Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sidendamast, och därofvanför vidtager
det rikaste stuckarbete, som skiljes från
den nedre stora väggytan af en rad
frescomålningar af Pachero. Högt upp
mot kupolen äro Murillos 8
medaljonger anbrakta liksom ock en Conception,
som sitter midt emot ingången vid
öf-vergången till själfva kupolen och tätt
sluter sig efter väggytan och kupolen
med sin rikt skulpterade infattning;
själfva taflan är för öfrigt konkav. Det
är en vacker färgsammansättning i taflan,
klar, nästan briljant, och trots solen nu i
flere sekel ohäjdadt fått stråla in, har
den ej lyckats bleka Murillos färger.
Kvinnotypen är den från Madrid
bekanta, halfmånen, änglarna och
keru-berna och molnen äro också med.
öfver taflan läsas orden: »Imaculada
en el primo instante de su ser.» De
medaljonger som sitta närmast La
Con-cepcion föreställer San Fernando III och
San Hermangildus rex, som
inskriptionerna utvisa. Sedan komma San Isidor
och San Leander, San Pius och San
Laurentius, Santa Justa i Santa Rufina.
Gubbansiktena äro bra, lefvande och
uttrycksfulla, färgen naturligtvis oöfverträfflig,
men kvinnoansiktena en smula stereotypa.
I salen finnas för öfrigt endast en
enkel bänk, som löper rundt väggen,
och ett ytterst enkelt, litet altare af
ebenholts, inlagdt med mahogny. Detta
rum hör till det vackraste i katedralen.
Allt som med någon rätt gör
anspråk på att vara äkta Murillos i Se-
villa, torde nu vara nämndt. Jag har
sett en och annan Murillo i Paris,
Madonnan i Dresden, tiggargossarne i
Miichen, det på äkta Murillo-taflor rika
museet i Madrid, men har alltjämt föga
berörts och tilltalats af hvad jag sett,
jag har naturligtvis beundrat de vackra
färgerna och den öfverjordiska
innerligheten i hans stora religiösa taflor,
liksom hans tiggarpojkar talat om en
sann och ädel realism, men det har
alltid synts mig som om hvilken
annan målare som hälst borde ha
kunnat åstadkomma detsamma, om han
fått låna Murillos palett. Nu har jag
kommit på andra tankar och ställer
Murillo lika högt som Velasquez, för
så vidt man kan jämföra dessa så olika
mästare. Några jämförelser ämnar jag
ej häller anställa. Emellertid tror jag
att konsthistorici i allmänhet ej
tillräckligt beaktat, hvad som finnes i Sevilla
af Murillo, och det modet, som nu är
gängse, att ställa Murillo mycket lägre
än Velasquez, tror jag till en stor del
beror på, att man ej med tillräcklig
noggrannhet studerat Murillo. Velasquez
är ju så lättåtkomlig. Går man in i
Velasquez-salen i Madrids museum, så
har man ju i ett ögonkast en klar bild
af målaren. Detsamma är ej
förhållandet, då man vill studera Murillo; då får
man besöka skilda länder för att ej säga
skilda världsdelar, då ju i Amerika
finnas flera af de bättre, innan man
dommer, åtminstone innan man fordommer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>