Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hunding. Dessa båda äktenskap äro
barnlösa. Då äkta bror och syster
hvarandra. Hunding erfar brottet,
förskjuter Sieglinde och uppsöker
Sieg-mund för att hämnas sin ära.
Wal-kyrian Brunhilde skyddar dock
Sieg-mund, tvärt emot Wotans bud, då
YVo-tan beslutit, att Siegmund skall dö till
straff för sitt brott. Redan svingar
Siegmund, skyddad af Briinhildes sköld,
det svärd, som Wotan själf en gång
skänkt honom, till ett dödande hugg
mot Hunding, då Wotan själf i sista
stund uppfångar hugget med sitt spjut,
hvarvid Siegmunds svärd splittras, och
han själf faller död ned. Brunhilde
straffas för sin olydnad mot Wotan; han
afskedar henne bland sina Walkyrior,
fängslar henne på en klippa, där hon,
den gudaborna jungfrun, skall förmälas
med den man, som finner henne och
väcker henne ur den sömn, Wotan
försänkt henne uti. Hon utbeder sig då
såsom en nåd, att Wotan måtte
om-gifva klippan med eld, så att hon må
vara säker på, att endast den
djärf-vaste hjälte måtte kunna vinna henne.
— Denna scen torde vara de fleste af
eder bekant från operan »Walkyrian».
— Den förskjutna Sieglinde föder i
vildmarken Siegfried; närvarande är
Alberich’s broder Mime, och då hon,
efter att hafva berättat sitt öde för
Mime, dör, tar denne Siegfried och
uppfostrar honom, lär honom smida,
berättar för honom om hans faders död
samt förskaffar honom till slut de bägge
styckena af dennes splittrade svärd, af
hvilka Siegfried under Mimes ledning
smider svärdet Balmung. Nu
uppmanar Mime honom att nedlägga draken
på Gnitaheden. Siegfried vill dock först
hämnas sin faders död. Han drager
därför ut, öfverfaller och dödar
Hunding och uppfyller därefter Mimes
önskan, i det han bekämpar och
nedlägger draken. Då han sticker sina af
odjurets blod brännande fingrar i sin
mun, för att svalka dem, smakar han
omedvetet på blodet och törstår däri-
genom skogsfåglarnes sång, som sjunga
omkring honom. De prisa hans
oerhörda mod, visa honom på
Nibelungar-nes skatt i drakens håla och varna
honom för Mime, som blott användt
honom för att åtkomma skatten, och
som nu traktar efter hans lif för att få
behålla skatten för sig ensam. (Man
jämföre härvid »Völsungakvida», där
det är Sigurd Fåfnebanes kamrat Regin,
som lurar på svek, men hvilket
upptäckes för Sigurd af fåglarnes sång.)
Siegfried dödar nu Mime och tager
från skatten ringen och hjälmen
Tarn-helm. Han hör åter fåglarne som råda
honom att vinna den härligaste
kvinnan Briinhilde. Siegfried drager då ut,
kommer till Briinhildes klippborg,
tränger sig genom de flammande lågorna
och väcker Briinhilde. Hon vaknar upp,
igenkänner glad i honom den
härligaste hjälten af Wölsungastammen och
öfverlämnar sig åt honom. Han äktar
då henne med Alberich’s ring, som han
sätter på hennes finger. När han af
sin oroliga ande drifves ut att söka
nya hjältebragder, meddelar hon honom
högtidligen sitt hemliga vetande och
varnar honom för bedrägeriets och
otrohetens faror, hvarpå de svärja
trohetsed, och Siegfried drager åstad.
En annan, likaledes från gudarne
härstammande hjältestam är
Gibichun-garne, boende vid Rhen. Där lefva
syskonen Gunther och Gudrun. Med
deras moder har Alberich en son vid
namn Hagen. Liksom gudarnes
önskningar och förhoppningar hvila på
Siegfried, så sätter Alberich sitt hopp om
återvinnandet af ringen till den af
honom uppfostrade Hagen. Denne är till
lynnet mörk och dyster; tidigt
hårdnade hans anletsdrag så, att han synes
äldre än han är. Alberich har redan
i hans barndom bibragt honom
kännedom om faderns öde och äggat honom
att sträfva efter ringen. Han är stor
och stark; dock synes han Alberich ej
stark nog att döda draken. Då
Alberich blifvit maktlös, kunde han ej värja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>