Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bord. Så var dock förhållandet med
Challenger, och den nya vetenskap,
som på så sätt blef grundad, är
numera känd under namnet oceanografi.
Fyra år gingo åt att insamla
materialet, men nära fem gånger så lång
tid behöfdes för att ordna det så, att
det vetenskapliga resultatet kunde
framläggas för allmänheten.
Icke förr än 1895 publicerades
slutvolymen af berättelsen om
expeditionens arbete, hvilken berättelse fått
namn af »Oceanografiens bok». Den
är icke endast ett af de största
vetenskapliga värk, som finns, utan rent
kvantitativt en af de tjockaste böcker
i världen. Den innefattas i 50 volymer
i stor oktav, innehåller 29,500 sidor,
3,000 planscher och en stor mängd
kartor och ritningar.
Under många år har sir John
Mur-ray, ledare af Challenger-arbetet, varit
den förnämsta auktoriteten i alla
frågor, som röra oceanografien. Alla
fynd, som öfverallt i världen nu göras
af vetenskapsmän, äfvensom det
material, som anskaffas af de stora
kabelbolagen vid deras undersökningar
rörande lämpliga kabelrouter, finna förr
eller senare sin väg till hans händer
och utforskas i hans laboratorium.
Jag har haft nöjet att nyligen
tillbringa någon tid i sällskap med sir
John Murray i hans hem i Skottland
och att af hans egen mun få höra en
del detaljer från undersökningarna af
de stora hafsdjupen.
Under mitt uppehåll i Edinburgh
höll sir John på att bearbeta material
från en tysk expedition, som nyss
hemkommit.
En liten händelse under arbetets
gåDg skall visa, huru väl känd
hafs-bottnen nu är för en vetenskapsman,
hvilken, som sir John, ägnat hela sitt
lif åt dess studium.
De insända profven ankommo i små
flaskor, voro gråröda till färgen och för
ett vanligt öga så lika hvarandra som
det ena grässtrået det andra. En assi-
stent hade lagt ett litet prof under
mikroskopet. Murray såg på det, och
fastän han icke visste, från hvilken del
af jorden det var taget, sade han efter
en kort undersökning:
— Det här är taget på nordkusten
af Afrika på ungefär 900 famnars
djup.
Assistenten såg på etiketten.
Prof-vet var från närheten af Kap
Verde-öarna på 1,000 famnars djup.
Det är ju rätt egendomligt, att sir
John var i stånd att blott efter en
flyktig besiktning gifva en fullständigt
riktig bestämning af platsen och i det
närmaste riktig af djupet, där profvet
tagits. Det erinrar om den berömde
skepparen från Nantucket — i en
gammal ballad — som kunde exakt
bestämma sitt fartygs läge genom att
smaka på den gyttja, som medföljde
hans lod, då det drogs upp.
Ehuru sir John Murray redan utfört
hvad som för de flesta skulle vara en
lifsgärning inom vetenskapen och
erhållit de flesta belöningar, hvilka lärda
sällskap och universitet kunna utdela,
ända från det berömda Prix Cuvier
och nedåt, är han dock icke någon
utarbetad gubbe med grått hår, utan
ännu i besittning af en stark fysik och
obunden energi.
Murray berättar, att han är
amerikan till börden — född i Canada —
men har lefvat nästan hela sitt lif
i Skottland. Hans hem ligger just i
utkanten af Edinburgh, på stranden af
Firth and Forth, där han alltid kan
höra hafvets röst. Det är en vacker
byggnad af sten med pelare å fasaden
och omgiiven af stora, gröna
gräsplaner. Den bär namnet »Challenger
Lodge». Han är en mycket berest
man — då jag träffade honom
planerade han en resa till Java — en
skarpsinnig tänkare och en underhållande
talare — en man, som det är ett stort
nöje att vara tillsamman med.
Då Murray började sitt arbete i
oceanografien för ungefär trettioåtta år till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
