Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en ofantlig, rik äng, på hvilken lefva
oräkneliga millioner djur, hvilka beta
på den gröna, gungande ängen, och som
i sin ordning blifva byte för större
djur. Om icke detta djurlif på hafvets
yta funnes, skulle den te sig för oss
fullkomligt svart, ty dessa små djur ha
förmågan att reflektera solstrålarna och
därigenom ge intryck af färg, grön
eller blå, åt vattnet.
På de mycket stora djupen råder ett
fullkomligt mörker, ty solstrålarna
förmå icke genomtränga mer än några
hundra fot af vattenmassan. Några af
de fiskar, som lefva därnere ha därför
på hufvudet ett slags piskliknande
ut-språng, i hvars ända finnes en värklig
lantärna, en utväxt, som frambringar
ett fosforscerande ljus.
De flesta af dem hafva ofantliga
munnar, och då de sakta simma fram
genom vattnet locka de med tillhjälp
af lantärnans ljus andra fiskar att rusa
rätt in i dessa vidundergap för att gå
förgängelsen till mötes.
Andra af dessa hafsdjupens fiskar
krypa efter bottnen eller ligga orörliga
i gyttjan, där de lefva af de stycken
af vegetabilier eller djurräster, som
fallit ned genom mil af vattenmassan.
Sir John Murray antager, att det är
troligt, att tre fjärdedelar af de ämnen,
som nu täcka hafsbottnen, ha passerat
genom sjödjurens matsmältningskanaler.
Somnämndtäro många af hafsdjupens
djur i stånd att frambringa fosforescent
ljus, så att ehuru intet solsken tränger
ned, och ehuru många fiskar under
århundradenas lopp förlorat förmågan
att se, så finns det dock litet ljus äfven
här. Om man kunde taga plats på en
klippspets två eng. mil under
hafs-ytan, skulle man säkerligen få skåda
ett oändligt antal rörliga ljuspunkter
liksom göra hål i det svarta mörkret.
Här nere på dessa ofantliga djup
råder äfven liksom i land kampen för
tillvaron, den svagare blir den
starka-res rof. Och stark eller svag måste
hvarje varelse hålla sig på sin plats
äfven här. Ingen mänsklig klasslag
kan bättre hålla en lägre
samhällsvarelse nere på den plats, den af födseln
tillhör, än den oskrifna lag, som råder
nere på hafsbottnen. Vatten är vatten,
så skulle man ju tänka, och därför bör
väl allt vatten vara fritt tillgängligt för
simmande varelser. Men ingen fisk,
som lefver på de stora djupen under
ett oerhördt tryck — på två engelska
mils djup råder ett tryck af öfver två
tons pr kvadrattum — skulle våga sig
på att simma uppåt.
Det händer stundom, att en
djup-vattensfisk i ifrig jakt efter sitt rof
kommer att rusa uppåt. Då trycket
utifrån minskas, prässar det inre trycket
slutligen sönder fisken, och efter någon
tid skall man finna dess fruktansvärdt
massakrerade kropp flyta på hafsytan.
Alla djupvattensfiskar, som man fått
upp med bottenskrapa, äro döda och
vanligtvis svårt sönderslitna, så litet
äro de lämpade att lefva under de
förhållanden, som råda annorstädes än
vid hafsbottnen.
Det är svårt att värkliggöra, hvad
detta stora tryck vid hafsbottnen
egentligen innebär. På tre eng. mils djup
är det t. ex. större än det tryck, som
kolfvarna i den största ångmaskin kunna
åstadkomma. Vetenskapsmännen ha
undersökt hafsdjupens temperatur
genom att släppa ner termometrar,
inneslutna i långa, tjocka och starka
glasrör. Det händer dock ofta, att dessa
rör springa sönder till ett pulver genom
det enorma tryck, som råder där nere.
Man kan säga, att hvarje ihåligt
föremål, hur starkt än den mänskliga
industrien kan göra det, dock blir
sam-manklämdt eller krossadt, innan det
når bottnen på de största djupen. De
starkaste stålvaror äro där nere icke
mera motståndskraftiga än pappaskar.
Det är förvånande, hur litet folk,
som passerar oceanen — jag menar
passagerare — tänker på de
egendomligheter, som finnas under dem.
Men matrosen i skansen, som lefvat på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
