Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kraftprof och konststycken, hvilka de
hedra med namnet gymnastik.
I själfva värket är det ingenting annat
än sport.
Nu går det naturligtvis icke för sig,
i Frankrike lika litet som i Sverige,
att i de frivilliga idrottsföreningarne
fråntaga gymnastiken dess karaktär af
sport. Att besegra svårigheter, att högt
uppdrifva sina färdigheter, endast detta
ger nöje, och om icke intresset för
idrotten skall slappas, får man icke
lägga hand på individen mer än som
kräfves för att hindra hälsovådliga
öfver-drifter. Gymnastiken och sporten böra
gå hand i hand. Om dessa båda
gäller den gamla satsen, att det bästa får
icke bli en fiende till det goda. Den
enda värkliga fienden är stillasittandet.
På senare år har också ett antal
franska fysiologer, militärer och
uppfostrare börjat komma under fund med
behofvet af en mera rationell fysisk
uppfostran. Utsända af regeringen eller
på eget initiativ ha de studerat det
svenska systemet vid Centralinstitutet
och vid våra militära och civila
läro-värk. De ha där haft tillfälle att
jämföra resultaten af vår gymnastik med
dem, som uppnås på de franska
gymnastiksalarna.
Den förste, som på allvar satte sig
före att reformera den franska
gymnastiken efter svenskt mönster, var den
framstående fysiologen, professor
De-meny. Han utgaf en serie lärda
arbeten, i hvilka han sökte tillämpa
vetenskapens resultat på den fysiska
uppfostran, alldeles som Ling gjort i Sverige.
Hans teorier voro i själfva värket icke
nya utan endast en bearbetning af Lings
och Brantings. Oaktadt sin stora
auktoritet som franske
undervisningsministerns högra hand i gymnastikfrågor
vågade han dock icke proklamera några
utländska idéer — man känner
fransmännens motvilja för allt utländskt.
Därför gjorde han dessa idéer till sina.
Att börja med föreslog han afskaffandet
af den massa redskap, som belamra de
franska gymnastiksalarna och deras
ersättande med de enkla och praktiska
redskap, som begagnas vid den svenska
gymnastiken, såsom linorna, bommen,
ribbstolarne och »hästen». Härmed
ville han helt enkelt omöjliggöra
akrobatgymnastiken .
Förslaget väckte uppror bland
gym-nastiklärarne. De petitionerade hos
undervisningsministern. »Man vill ta
ifrån oss våra redskap», klagade de,
»och ge oss andra, som vi icke förstå
oss på.» Ministern gick en medelväg
och lät dem behålla större delen af de
gamla redskapen. Försöket att under
hand insmuggla den svenska
gymnastiken misslyckades sålunda.
Då kom prässen, den i Frankrike
allsmäktiga prässen professor Demeny
till hjälp. Den kände journalisten
Hu-gues Le Roux började i Figaro en
kampanj till förmån för »den nya
gymnastiken».
På uppdrag af franska regeringen
och efter inbjudan af konung Oskar
hade han 1893 besökt Sverige för att
studera den Lingska gymnastiken. Hvad
han där såg kom honom att inse, hvilka
utmärkta resultat, som skulle kunna
vinnas genom systemets införande i
Frankrike. Vid sitt afskedsbesök hos konung
Oskar på Drottningholm hade denne
yttrat: »Ni måste laga att er mission
också får ett praktiskt resultat. Berätta
högt, att ni sett en ras, som är stärkt
och förskönad genom en
gymnastikmetod, hvilken är vetenskaplig och
därför ofelbar. Yi nordbor ha Frankrike
att tacka för mycket. Jag tänker därpå
mer än någon annan, jag som har
franskt blod i mina ådror. Hur gärna
skulle vi ej vilja gengälda vår
intellektuella skuld till ert land med denna
stora, värkligt nyttiga gåfva: den
Lingska gymnastikmetoden.»
Liksom sina föregångare, hvilka med
officiellt uppdrag studerat vår
gymnastik i Sverige, nedlade äfven Hugues
Le Roux resultatet af sina iakttagelser
i en rapport till franska regeringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
