Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M. ANDRÉ, FÖRFATTAREN TILL FLERA ARBETEN
I SPORT, MEDARBETARE I LE FIGARO.
Han utgick från denna tes: »Hur skulle
resultatet af den franska pedagogiska
gymnastiken kunna blifva godt, då dess
principer äro dåliga?» och slöt med
att yrka på en fullständig reform af
den franska gymnastiken i Lings anda.
Hugues Le Roux’ rapport hade
emellertid samma öde som andra officiella
rapporter. Den trycktes, lofordades och
glömdes.
Härmed skulle en annan ha låtit sig
nöja men icke Hugues Le Roux. Han
predikade outtröttligt i Figaro behofvet
af en mera rationell gymnastik, och för
att samtidigt göra praktisk propaganda
i saken satte han sig i förbindelse med
åtskilliga af de svenska gymnaster, som
praktisera i Paris. Dessa sysselsätta
sig dock nästan uteslutande med
massage och sjukgymnastik och mycket
litet med friskgymnastik. Och det var
just den svenska friskgymnastiken, som
Hugues Le Roux ville införa i Frankrike.
För öfrigt fann han våra gymnaster
föga benägna att »lära ut» det
Ling-ska systemet åt fransmännen. Häröfver
äger man knappt rätt att förvåna sig.
Då konkurrensen mellan de svenska
gymnasterna i Paris redan är ganska
stor, hvad skulle den icke då blifva
om fransmännen själfva lärde sig att
praktisera vår gymnastik. Så tänkte
utan tvifvel de, hvilka betraktade den
svenska gymnastiken som en
inbringande exportartikel.
Vid åtskilliga svenska
gymnastikinstitut i Paris är det häller icke
ovanligt att de svenskar, hvilka antagas som
assistenter, måste afge en förbindelse
att aldrig etablera sig själfständigt i
Paris.
Åren gingo emellertid och Hugues
Le Roux började misströsta om att
träffa på en svensk gymnast, som ville
offra tid och krafter på något så
otacksamt som att visa fransmännen den
svenska friskgymnastiken. Då
sammanförde honom slumpen en dag 1898
med just den apostel han sökte. Det
var L. G. Kumlien, en ung gymnast,
som inredt en stor gymnastiksal vid
Rue de Londres efter Centralinstitutets
mönster.
Elev af Kjellbergs institut i
Stockholm hade denne 1895 anländt till
Paris, där han genast beslöt att försöka
sin lycka med den svenska
friskgymnastiken. Tack vare energi och
ihärdighet hade han snart bildat en
gymnastikförening, bestående hufvudsakligen
af unga svenska affärsmän i Seinestaden,
hvilken förening tog namnet »Ling».
Knappt fem veckor gammal inbjöds
föreningen af 1’Union Chrétienne des
Jeunes Gens -i Paris att deltaga i en
gymnastikuppvisning i dess palats vid
Rue de Trévise, hvilken hölls den 13
februari 1897 under presidium af ryske
militärattachén baron de Freedericksz.
Först uppträdde de franska gymnasterna
och visade sina vanliga konststycken
med barrer, ringar och andra
apparater. Därpå inmarscherade svenskarne
med taktfasta steg och utförde en
uppvisning i fristående gymnastik.
Kontrasten var frappant och intrycket
ökades, då den svenska föreningens
ordförande i korthet förklarade rörelserna
och gaf publiken en idé om de veten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
