Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skapliga principer, hvarpå de grundade
sig. Svenskarna hälsades med
dundrande applåder och den första lilla
segern för svensk gymnastik i Paris
var vunnen.
Början var ringa men den var
lof-vande. Kort därefter kallades Kumlien
till ordinarie gymnastiklärare vid Union
Chrétienne, och här fick han tillfälle
att praktiskt lära fransmännen, hvad
svensk gymnastik vill säga. Den unge
svensken fick snart anbud från flere
håll att införa »den nya gymnastiken»,
som fransmännen kallade den. Han
blef instruktör vid ett stort lärovärk i
Neuilly och dirigerade samtidigt
gymnastiken vid doktor Raffégous’
»Etablissement hydrothé rapique» i Vésinet.
Men det viktigaste fattades ännu, en
gymnastiklokal, inrättad i hvarje detalj
efter den Lingska gymnastikens
fordringar. Kumlien rekvirerade från Sverige
ritningar och materialier, förhyrde en
rymlig lokal vid rue de Londres och
öppnade där 1898 sitt stora »Gymnase
Ling ».
Ryktet om den svenska gymnastiken
hade spridt sig, och snart kommo till
»Gymnase Ling» åtskilliga franska läkare
och fysiologer för att se denna
gymnastik, med hvilken tidningarna börjat
sysselsätta sig. Hit kommo äfven
professor Demeny och Hugues Le Roux,
hvilka redan förut voro vunna för saken.
Och nu slogs det första kraftiga
slaget för den svenska gymnastiken i Paris.
Man inbjöd alla Seinedepartemangets
gymnastiklärare, inspektören för
gymnastiken i skolorna, öfverste Derué,
presidenten i Union des Sociétés de
gym-nastique de France, Barral, talrika läkare
och vetenskapsmän samt representanter
för prässen till en seance i »Gymnase
Ling» den 7 mars 1899. Här höll
först Hugues Le Roux en spirituell
»Conférence», däri han omtalade, hur
den nordiska rasen blifvit regenererad
genom den Lingska gymnastiken, hvarpå
professor Demeny med de svenska
gymnasterna som åskådningsmaterial veten-
COLONEL DERUÉ, INSPEKTÖR FÖr GYMNASTIKEN
I PARIS OCH SEINEDEPARTEMENTETS SKOLOR.
skapligt demonstrerade
muskelvärksam-heten under de olika rörelserna i vårt
system.
Séancen blef en triumf, relativt taget.
Medan flertalet af de närvarande
auk-toriteterna från denna stund voro vunna
för saken, ställde sig gymnastiklärarne
mangrannt i opposition mot de nya
idéerna.
»Det föreföll mig», yttrade Hugues
Le Roux efteråt sarkastiskt, »som om
vi befunnit oss i en församling af
1830-talets postmästare, inför hvilka en
in-geniör demonstrerat nyttan af
järnvägarna och deras företräden framför
diligenserna.»
Gymnastiklärarne frågade sig
nämligen ej, om det nya systemet vore bättre
än det gamla, utan endast: »Om dessa
idéer triumfera, hvad blir det då af oss?»
Ingen är ju mera oläraktig än den
som icke vill lära. Och de franska
gymnastiklärarne voro föga benägna att
afstå från de traditioner, de inhämtat
vid statens gymnastikskola i Joinville
Le Pont, för att gå i skola hos
svenskarne. De trodde sig hotade i sin
existens och började i sitt organ, »La
Gymnastique Framjaise» en hetsig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
