Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
både af natur och konst må sägas vara
liksom enkom skapad för det Creutz’ska
tidehvarfvets diktart.
Ett besök på Tistad lämnar alltså
rika uppslag för »kulturhistoriska
iakttagelser». Redan färden dit skänker
inledningen, ty den för genom
Södermanlands kanske vackraste
herregårdsbygd. Vi resa med södra stambanan
förbi Sparreholm, beundra på afstånd
Båfvens leende stränder, passera
Sten-hammar och begifva oss från Flen med
Oxelösundsbanan nedåt Jönåkers härad.
Vid Vadsbro se vi en skymt af det
vackra och ståtliga Hedenlunda, och
när vi nalkas Vrena, Stigtomta och
slutligen Larslund,
ett par mil norr om
Nyköping, då
befinna vi oss i
närheten af Yngaren
och Långhalsen,
dessa egendomligt
formade
sydsörm-ländska sjöar, vid
hvilkas stränder
herregårdarna
ligga nästan lika tätt
som bondgårdarna
på Skåneslätten.
Här träffa vi
Broby, Hofsta,
Hag-byberga, Danby-holm, det gamla
Tessinska Åkerö, Tärnö med sina
Vasa-minnen, det vackra Näs, det idylliska
Täckhammar och strax därintill Tistad,
som från en höjd vid Långhalsens
sydligaste vik, på en gång ståtligt och
behagfullt, behärskar de vidsträckta,
bördiga, här och hvar af mörka
barrskogar eller ljusa björkdungar kransade
fälten i Bärbo och Nikolai socknar.
Genom reslig skog, hvars hela skick
vittnar om att Tistads nuvarande ägare
också är den högste vårdaren af
statens domäner, för en halftimmes åkväg
oss in på de först af Rosenhanarne
odlade fälten i slottets grannskap, och
slutligen färdas vi genom en lång lind-
allé uppåt höjden och svänga så in på
en af borggårdarna. Ty Tistad har i
enlighet med smakriktningen på
1770-talet, då det nuvarande slottet
fullbordades, både borggårdar och terasser,
och därigenom gör byggnaden ett
intryck af att vara större än den i själfva
värket är. Rosenhanarne tyckas jämte
vittnesbörden om sin konstnärliga smak
i främsta rummet hafva velat skänka
Tistad karaktären af ett trefnadens hem,
och de läto därför ej den nya
slottsbyggnaden, som ersatte det gamla röda
envåningsträhuset från 1600-talet, få de
stora dimensioner, som träffas hos
åtskilliga andra, samtida herregårdsbygg-
nader. Emellertid är byggnaden med
sina trenne våningar och sitt trettiotal
rum tillräckligt stor att tillerkännas
slottsrangen, och denna framträder
också i såväl den yttre som inre
utstyrseln. Uppfördt af Fredrik Bengt
Rosenhane efter ritningar af
öfverstelöjt-nant Hoppe under åren 1766—71 och
i italiensk stil, gör nämligen Tistad
med sitt platta, af en balustrad
om-gifna tak ett lika elegant som ståtligt
intryck. Den yttre borggården är
liksom den inre försedd med vackra
planteringar och blomstergrupper, och i
nischerna till den den sistnämnda
om-gifvande muren stå präktiga, vapen-
SÖDRA FASADEN Dagmar Eriksen foto., Sköfde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
