Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTSIKT ÖFVER TERRASSEN OCH LIND ALLÉEN. D<’9m<‘r Erik>in /’»“•. SUfde.
SVENSKA HERRESÄTEN.
IV.
TISTAD.
Af CARL FORSSTRAND.
Redan det att Creutz diktat en
del af »Atis och Camilla» på
Ti-stad vore nog att göra denna gård till
en af de käraste för svenska sinnen.
Kommer så därtill, att en af de
ädlaste släkter, som inskrifvit sina namn i
vår historia, Rosenhanarne, här odlat
bygd samt byggt ett af de på en gång
vackraste och ståtligast belägna slott,
mellersta Sverige har att uppvisa, att
hela gården slutligen, sådan den nu
befinnes, ännu är ett af de
fullständigaste uttryck af den franska
konststilens tillämpning på naturen, ända ner
till åkertegarne, så erbjuder denna gård
ett i sanning rikt ämne för
kulturhistoriska iakttagelser.
Med dessa ord inleder Olof Eneroth
sin skildring af Tistad i sitt värk
»Herre-gårdar i Södermanland», och hvad han
sålunda skref för omkring tre decen-
nier sedan är måhända ännu mer sant
och träffande i våra dagar. Den gren
af den ryktbara ätten Wachtmeister till
Johannishus, som efterträdde
Rosenhanarne i besittningen af Tistad och som
redan från början gjorde sig angeläget
att upprätthålla deras anseende som
goda vårdare af gods och gårdar, har
nämligen i nyaste tid ytterligare
vinnlagt sig om Tistads odling, pietetsfullt
vårdat dess minnen och af dess vackra
slott skapat ett med dyrbara konstvärk
smyckadt, aristokratiskt fint och
tref-ligt hem. Tistad är sålunda ett af de
dess bättre ännu rätt talrika svenska
herresäten, hvilka lämna vittnesbörd om
hur gammalt och nytt kan förekomma
i intim och harmonisk förening och
hur den modärna tidsandan med sina
praktiska och ofta hufvudsakligen
prosaiska kraf kan trifvas i en ram, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
