Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENSAM I SEGELBÅT JORDEN RUNDT
EN VÄRKLIGHETSSKILDRING AF EN VÄRLDSOMSEGLING
PÅ EGEN HAND, UTFÖRD OCH BERÄTTAD AF
KAPTEN JOSUA SLOCUM.
SJÄTTE DELEN: RESAN HEM FRÅN GODA HOPPSUDDEN.
Ett besök ombord på Spray af
amiralen sir Harry Rawson med familj
utgjorde för mig så att säga slutet på
kapstadens angenäma sällskapslif.
Den 28 Mars 1898 seglade Spray
från Afrika, de stora distansernas land
■— där vistelsen varit mig angenämare
än någonstädes förut under resan, med
undantag af Gibraltar, och bogserbåten
Tigre drog henne från Alfred Docks
tillräckligt långt ut till sjöss att
fullkomligt gå klar land. Den lätta
morgonbris, som, då ångaren kastade loss
bogserkabeln, nätt och jämt fyllde
seglen, dog så småningom ut och Spray låg
där, med det väldiga Taffelbärget och
hela kusten inom synhåll, gungande på
de långsträckta dyningarna.
Anblicken var storartad, men att
länge ligga i stiltje är ej roligt, och
jag blef ganska glad vid upptäckten
af några kattfötter på hafvet, hvilka
snart efterföljdes af en frisk bris från
SW. En mängd sälar hade under
stiltjen uppvaktat Spray och gjorde
lustiga skutt och kullerbytter i vattnet,
men de gjorde också stora ögon när
seglen fylldes och kuttern så småningom
gick ifrån dem. Men tumlare och
delfiner, hvilka ogeneradt tillryggalade
hundra eller hundrafemtio mil i dygnet
visade sig i stället, och jag hade flere
dagar sällskap med sådana. Vinden
gick emellertid öfver till sydostlig och
detta passade bra för Spray, som med
god gång alltmer närmade sig hemmets
trakter. Jag hade i Kap, af öfverste
Saunderson m. fl. personer, tillskänks
fått många intressanta böcker, hvilkas
läsning dagen i ända upptog min tid.
Men den 30 Mars, då jag var
sysselsatt med en afhandling i
naturvetenskap af John Parr, bröt en sjö in
akterifrån och gick rätt ned i
kajutan samt spolade öfver både mig och
Parrs afhandling. Vinden hade
betydligt friskat, och jag måste upp på däck
och refva.
Jag studerade astronomi och natural
-historia. Jag följde med intresse
Stephen-sons »Explorations af the Southsee».
Jag roade mig med resebeskrifningar och
äfventyr från alla världens länder
under det att Spray, med en ifver, som
om hemlängtan blifvit henne
öfvermäk-tig, tillryggalade det ena tiotalet mil
efter det andra till dess att den n:te
April inföll, och detta skedde nästan
tidigare än jag väntat. Den dagen
eller rättare morgonen väcktes jag af
ett egendomligt »boui kvack, boui kvack
kvack». Det var »boobyfogeln» som
kommit, och jag hoppade genast ur
kojen men hörde åter samma ljud,
hvilket kunde tydas med: Skeppare, »land
i sikte. Jag skyndade upp på däck
och där, mycket riktigt, nästan rätt
förut låg Sankt Helena.
Jag kunde ej afhålla mig från
utropet: Hvilken obetydlig klippal Men
så obetydlig är den dock icke. Den
är i värkligheten nio engelska mil lång
och tvåtusenåttahundra fot hög. Jag
hämtade upp en butelj portvin från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
