Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under sin långa tjänstetid har han varit
vittne till statsbanornas storartade utveckling,
som också ställt stora fordringar på
honom såsom tjänsteman. Hans
arbetsförmåga har också varit oerhörd och hans
förmåga att i sin hand samla alla trådar
och leda utvecklingen utomordentlig.
Den 28 november afled
ef-Öfverste ter endast ett par dagars
sjuk-Pantzerhjelm dom den högt förtjänte chefen
för Karlbergs krigsskola, Hans
Alexander Gustaf Altvater
Pantzerhjelm, född den 23 december 1855
i Karlskrona. Efter slutade militära studier
ingick Pantzerhjelm vid Kronobergs
regemente och avancerade småningom till
öf-verste, sedan han 1893 befordrats till
kap-jen vid norrbottens regemente och 1898
blifvit öfverstelöjtnant vid generalstaben.
Mellan 1888 och 1894 var han lärare i
topografi vid krigsskolan och från 1895
lärare i militäigeografi vid krigsskolan.
Chef för Karlberg blef han i december 1897.
I november skördades af
Axet Elmlund. döden en af de få ännu
-j- kvarlefvande veteranerna från
dramatiska konstens storhets-
tid i Sverige på 1860 och 1870 talen, i det
Axel Wilhelm Julius Elmlund efter någon
tids sjuklighet skattade åt förgängelsen.
Elmlund föddes i Stockholm den 12 april
1838 och gjorde sitt inträde vid kunglig
teatern 1850 såsom elev vid baletten. Hans
ståtliga hållning, ädelt plastiska rörelser,
hänförande eld och känsla och i öfrigt
framstående begåfning gjorde honom enkom
skapad till de yngre hjälte- och
älskar-rollerna i det högre dramat, och då han
uppträdde såsom den unge gladiatorn
Thu-melicus i »Fäktaren från Ravenna», tog
han också publik och kritik med storm.
Hans nästa glansroll var Richard Sheridan
i komedien af samma namn; såsom
»Horatio i »Hamlet» står han oöfverträffad,
värdigt bredvid titelrollens store skapare
Swartz, och sedan kommer en hel rad af
roller, af hvilka bland de förnämsta märktes
»Coriolanus», Bengt lagmani »Bröllopet på
Ulfåsa», Alcibiades i »Timon af Aten»,
Carlo van der Noot i »Allt för fosterlandet»,
Bothvvell i »Maria Stuart», Humbert i
»Det besegrade lejonet» och många andra.
O. H. D.
KAN ANARKISMEN HÄJDAS, OCH I SÅ FALL
MED HVILKA MEDEL?
Då under loppet af de senaste åren
det ena fasaväckande dådet efter det
andra blifvit föröfvadt mot
statsöfver-hufvud af fanatiska anhängare af
anarkismen, och senast nu i höst mordet
på Amerikas president ledt tanken på
att dessa tyvärr alltför ofta
återkommande våldsgärningar äro ett resultat
af en väl organiserad liga, h vilkens
härjningar börja bli af oroväckande
art, har äfven Varias redaktion ansett
det lämpligt att i sin mån ventilera
denna för alla människor viktiga fråga
genom att söka i sina spalter samla
ett antal svar från på det sociala
området kända och framstående
personligheter af olika »färg».
Denna vår sträfvan har emellertid
visat sig vara svår att förvärkliga, ty
af ett antal af bortåt tjugo olika
framstående skandinaviska representanter af
de sociala problemens studium har
endast nedanstående fåtal haft mod
och fördomsfrihet — och hvad en och
annan beträffar kanske också tid —
att lämna det begärda, koncisa svaret.
Vi förstå dock alltför väl de
svårigheter, som upprest sig för åtskilliga att
kunna lämna ett kort och samvetsgrannt
svar på en så värkligt svår fråga.
De flesta ha helt enkelt förklarat att
de ej »kunna» eller »äro i tillfälle
till» att besvara frågan. Björnstierne
Björnson karaktäriserar i sitt
brefkorts-svar frågan som lönlös att besvara.
Georg Brandes »önskar ej att uttala
sig» — vi hade sånär glömt att han
skrifvit förordet till den i London
bosatta ryske anarkisten Furst Krapotkins
bok »Ur en anarkists minnen».
Emellertid har ett fåtal svar
inkommit, hvilka här nedan återgifvas.
Vår afsikt har naturligtvis aldrig
varit att kunna lämna en uttömmande
utredning af anarkismen, endast att
genom de meddelade kortfattade svaren
gifvit material till diskussion och
reflexioner öfver denna högeligen in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
