Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lats — slingrar sig fram mellan de
krångligt hopbyggda husen, under några
uppspända trasiga skynken, där några
smutsiga trashankar söka skydd för
solen. —- Slutligen är man så framme
vid S:t Stefans port, eller som
araberna kalla den, Båb Sitti Maryam,
och sedan leder vägen ned till jungfru
Marias graf. —
Framför oss ligger nu det härliga
Oljebärget.
Aldrig någonstädes i Palestina, om
ens i hela världen, kan man få så
intensiva stämningar som just här. —
Om kvällarne, när solen gjöt öfver
öfre delen af Oljebärget sin bleka
förgyllning och mörkret samtidigt
bok-stafligen lägrade sig nere i
Kidron-dalen, tyckte man sig tydligt se
Kristus, trött och orolig, gå ut genom
porten (då »Fårporten») och sedan följa
den slingrande vägen nedåt till
bäcken i dalen för att, som han alltid
gjorde om kvällarna, gå ut till
Oljebärget . . .
Hur klart och tydligt blir ej mer
än ett ställe i bibeln för en här i
Palestina. Vackrare och härligare kan
man ej se än detta storslagna
landskap med sina stora, böljande linjer.
Här om någonsin kan en uppjagad
själ återfå sitt lugn.
— — — På den väldiga bron,
som förenar tämplet med Oljebärget,
vandrar Maria. I sin ena hand bär
hon en liten träbur med två dufvor.
Hon har nyss köpt dem i den lilla
bazaren på Oljebärget, där leviterna
under de två kolossala cedrarna sälja
dufvor till kvinnornas reningsoffer. —
Dessa bazarer, d. v. s. fyra bodar,
tillhörde Hannas, som ägde en stor
del af Oljebärget och bodde där. Dit
fördes också Kristus efter sitt
fängslande i Gethsemane.
Gethsemane, som ju var en vanlig
olivplantering med sin oljepräss —
Gethsemane betyder oljepräss — är
numera en liten trädgård, där några
italienska munkar gå och pyssla om
sina blommor och putsa och snygga
upp kring de gamla oliverna, som
påstås vara ända sedan Kristi tid och
värkligen se ut för att vara det. —
Litet längre upp på bärget ligger
det ställe, där Jesus grät öfver
Jerusalem. Här har man en ståtlig utsikt
öfver staden.
— — — Judarnas sötebrödshögtid
är inne. Solen står högt på
himmelen och slagskuggorna falla allt
kortare. På alla vägar och stigar ser
man människor, ofta i stora sällskap,
som alla vandra upp till Jerusalem.
Kameler och åsnor äro fullastade med
kläder, husgerådssaker och tältdelar.
Staden är redan full af folk, men
alltjämt strömma nya skaror till, och man
måste troligen lägra sig utanför
murarna. Vid »Fårporten» och »Den
förgyllda porten» är allra lifligast. En
del tält äro redan resta. Öfverallt
vimmel och lif, som • man annars är
ovan vid här. I ett af de sällskap,
som snart hunnit fram till sin
längtans mål, tämplet, finnes det en
tolf-åring, som nu enligt Mose lag för
första gången fått följa sina föräldrar
till den heliga staden. — — — —
Ja, här utanför staden kan man sitta
dag efter dag, och alla de scener,
man hemma i barndomen präntat i
sig, bli nu först full värklighet. Allt,
icke blott medvetandet att vara på
platsen för alla dessa händelser utan
framför allt människorna, som lefva
i dessa trakter, gör det. Gamla
sedvänjor och bruk ha under årtusenden
här segt hållit sig kvar och folket, i
synnerhet beduinerna, ha under alla
tider klädt sig som man ser dem än
i dag i Damascus, i Jaffa och i
Jerusalem. Öfverallt tycker man sig se
bibliska figurer. Abraham och
patriarkerna, Moses och alla profeterna,
Sa-lomo och kungarna, alla träffar man
här.
Hvad som inne i själfva staden mest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
