Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUDE FRÅN JERUSALEM.
(Teckning af Olle Hjortzberg.)
lockar en, är naturligtvis
gamla tämpelplatsen. Jag
kallar den tämpelplatsen,
trots att Omars präktiga
moské och El Aksa nu
stå där i stäHet för
judarnas gamla tämpel, ty
där är väl knappast
någon kristen som ej
reflekterar öfver att här stod
Salomos och sedermera
Herodes prakttämpel.
Platsen kallas nu
Haråm-Ech-Cherif. Ingen jude
inträder någonsin här.
Ifrån början förmodligen
för att ej försynda sig
och beträda »det allra
heligaste», som ju numera
skulle vara rätt svårt att
säga hvar det legat.
Äfven för annat folk,
icke muhammedaner, är
det en rätt omständig och
tämligen dyrbar sak att
besöka platsen. Man får
först och främst ha sin
drogman, som på
respektive konsulat får en
ka-vass att följa med — Sverige
består sig ej med något konsulat i
Jerusalem — men kavass måste man ha,
sa’ drogmanen, och vi fingo till sist
en sådan af engelska konsuln. Sedan
skall man ned till turkiska vakten och
får där ytterligare en soldat med sig.
Nu har man då tillräckligt sällskap
för att i lugn och ro kunna
promenera där inne fram på den väldiga
med gräs igenvuxna planen.
Midt framför oss ligger
Koubbet-es-Sakhra, Klippkupolen, eller, som den
oftast kallas, Omars moské, fast den
är byggd långt efter Omars tid.
Vi gå genast dit. Innan vi få gå
in skulle vi ju egentligen ta af oss våra
skor, men nu fingo vi i stället några
öf-verdrag på dem. Om min hustrus
fötter knöto de med segelgarn någon
trasa af säckväf, som från början kan-
ske liknat en toffel, men på mig satte
de — galoscher, riktiga ryska,
rödfod-rade gummigaloscher — efter våra
begrepp alltså ganska långt ifrån att
blotta föttema.
Midt inne i moskéen synes den
heliga klippan, som snart sagdt all
världens legender ha något att göra med.
Här slog Kain ihjäl Abel, här offrade
Abraham och Melkisedek, här skulle
Abraham offra Isak, det var här som
Jeremias förvarade förbundets ark.
Under klippan är en grotta, där
Abraham, Elias, David och Salomo skulle
ha bedit, och i taket har Muhameds
hufvud lämnat ett fördjupadt märke.
När man stampar midt i grottan
höres ett doft ljud. En ihålighet finnes
tydligen inunder. Där nere samlas de
dödas själar två gånger i veckan för
att bedja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
