Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
realiserad t till säkra värdepapper, skall utgöra en fond,
hvars ränta årligen utdelas som prisbelöning åt dem,
som under det förflutna året hafva gjort mänskligheten
den största nytta. Räntan delas i fem lika delar som
tillfalla: en del, den som inom fysikens område har
gjort den viktigaste upptäckt eller uppfinning; en del,
den som har gjort den viktigaste kemiska upptäckt eller
förbättring; en del, den som har gjort den viktigaste
upptäckt inom fysiologiens eller medicinens domän ; en
del, den som inom litteraturen har producerat det
ut-märktaste i idealisk riktning; och en del, den som
har verkat mest eller bäst för folkens förbrödrande och
afskaflande eller minskning af stående arméer samt
bildande och spridande af fredskongresser. Priset för
fysik och kemi utdelas af svenska vetenskapsakademien ;
för fysiologiska och medicinska arbeten af Carolinska
Institutet i Stockholm; för litteraturen af Akademien i
Stockholm samt för fredsförfäktare af ett utskott af fem
personer, som väljas af Norska Stortinget. Det är min
uttryckliga vilja, att vid prisutdelningarna intet afseende
fästes vid någon slags nationalitetstillhörighet, sålunda
att den värdigaste erhåller priset antingen han är
skandinav eller ej.»
Det fordras ingen synnerligen
skarpsinnighet för att inse, att ett i dylika
obestämda ordalag afifattadt testamente under
vanliga förhållanden skulle gifvit anledning
till en i betraktande af kvarlåtenskapens
storlek särdeles fet process med ringa
utsikt till testamentets upprätthållande. Som
emellertid Alfred Nobels närmaste
släktingar själfva befinna sig i lysande
förmögenhetsförhållanden, vållade en
öfverenskom-melse med dem inga större svårigheter.
Kinkigare blef emellertid saken, då man
skulle skrida till kvarlåtenskapens ordnande
på ett sätt, som verkligen på möjligast
bästa sätt motsvarade Alfred Nobel
afsik-ter. Att därvid söka tillämpa testamentets
ordalydelse var helt enkelt omöjligt, och
då svenska staten efter uppgörelsen med
de arfsberättigade erhållit fria händer, skred
man till försöket att ordna förhållandena
såsom bäst syntes. Med stöd af Alfred
Nobels meddelande till vänner och bekanta
förfor man därvid också tämligen fritt. Ett
Nobelinstitut bildades i Stockholm med
särskilda kommitéer för fysik, kemi,
fysiologi och litteratur, lokaler för styrelsen,
liksom för litteraturafdelningens bibliotek
förhyrdes och en direktion tillsattes med före
detta statsministern Boström såsom
ordförande, och sedan allt detta ordnats och
förmögenheten realiserats och ställts under
institutets förvaltning, kunde man skrida
till prisutdelningen.
Den io december 1901 hade sålunda
Sverige den äran att för första gången
utdela de stadgade prisen, som tillerkänts:
priset i fysik professorn i Miinchen Wilhelm
Konrad Röntgen, i kemi professorn i
Berlin Jacobus Henricus van’t Hoff, i fysiologi
professorn i Marburg, geh. med.-råd Emil
Adolf Behring och slutligen diktarepriset åt
medlemmen af Franska Akademien,
skriftställaren och skalden Réne Francjois Armand
Sully Prudhomme. Samtidigt utdelade
norska stortingets kommitté fredspriset åt Henri
W. K. RÖNTGEN.
Dunant i Geneve och Frédéric Passy i
Paris.
I det hela ha valet af pristagarne
utfallit till allmän belåtenhet. Prof.
Röntgen, född den 27 mars 1845, filosofie doktor
i Ziirich 1860, docent i Strassburg 1874,
e. o. professor därstädes 1876. ord.
professor i Giessen 1879, därpå i Wiirzburg 1885
och slutligen i Munchen, blef med ett slag
berömd genom sin upptäckt af de efter
honom uppkallade Röntgenstrålame. Då
han under de sista dagarne af 1895
anställde några experiment med s. k.
katod-ljus, använde han därvid ett s. k. Crookes
rör. I ett dylikt rör utgör lufttrycket
endast Vi000000 af atmosferens vanliga tryck,
och som(strålarne från den insmälta
katoden icke förmå genomgå rörets glasvägg
finnes merendels ett litet metallfönster till
deras genomsläppande. Det rör, hvilket
Röntgen använde, saknade emellertid
metallfönster, och under sina försök med
detsamma fästes af en tillfällighet hans
uppmärksamhet på, att en i apparatens närhet
i det alldeles mörka rummet stående skärm,
som var bestruken med
baryumplatinacy-anur, vid hvarje urladdning lyste klart.
Detta angaf, att strålar ur glasets inre ändå
måste ha gått genom glasväggen och, då
de träffade skärmen, åstadkommit detta
ljus. Som katodstrålarne ej förmå genomgå
glas, måste här finnas ett eget slags
strålar, hvilka Röntgen kallade x-strålar. Till
och med, då han öfvertäckte röret med
ett tätt åtliggande öfverdrag af tunnt svart
papp, syntes ljuset ännu på 2 meter afstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
