Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sjöns kuster med Stilla hafvets. I den
storartade anläggningen har emellertid ryska
folkets initiativ ingen del; den är
uteslutande ett regeringens verk, och
kostnaderna för densamma ha också uteslutande
bestridts af den kejserliga skattkammaren.
Framför allt ha visserligen politiska och
militära skäl gifvit anledning till banans
byggande, men de materiella fördelar, som
blifvit en följd af densamma, äro för den
skull icke mindre påtagliga, ty genom den
nya anläggningen, stå de järnvägar, hvilka
från det egentliga Ryssland småningom
utgrenat sig på andra sidan om Kaspiska
hafvet och gå till gränsen af Afghanistan
den 17 maj 1891 den ukas, som ordnade
banans byggande. Ursprungligen hade
man för afsikt att bygga banan i olika
af-delningar och mellan dem begagna de
naturliga vattenvägar, hvilka på en sträcka
af mer än 2,000 verst bildas af Baikalsjön,
floderna Amur, Ussuri m. fl., men
sedermera beslöt man att låta hela banan fort
gå i ett sammanhang och beräknade, att
företaget skulle vara fullbordadt år 1904.
Banan har sin västliga utgångspunkt i
Tscheljabinsk, där den anknyter sig till
den i europeiska Ryssland liggande
statsbanan Samara—Ufa—Tscheljabinsk, som
öppnades den 25 okt. 1892. Hufvudbanan
DEN NYPROJEKTERADE liAGDADJÄRNVÄGEN.
och bortom Merv i förbindelse med
Amur-landet och Mandschuriet, medan en
afgre-ning förbinder Persien med det
transkaspi-ska järnvägsnätet, och på detta sätt
bereder den stora sibiriska banan i sin helhet
Ryssland tillfälle att, så att säga, taga
inteckning både i Kina och Persien.
Redan 1837 framlade en engelsk
in-geniör planen till en bana från Nishni
Novgorod till Stilla hafvet, och
någon tid därefter ville amerikanska
in-geniörer bygga en bana från Irkutsk till
Stilla oceanen, men först 1887 började den
ryska regeringen på allvar tänka på en
bana, som skulle genomskära hela Sibirien,
och slutligen utfärdade tsar Alexander III
fortsätter österut till staden Krasnojarsk vid
Jenissei. Härifrån vänder den sig åt
sydost och går längs Sajanska bergen till dess
att den uppnår Irkutsk, återtager därefter sin
östliga riktning, följer Udas lopp och öfversti
ger på en höjd af 1,040 m. Jablonoibergen.
Längs foten af dessa berg följer banan
därefter Ingodas floddal och fortsätter öfver
Onon genom Mandschuriet åt sydost till
Vladivostok. Byggnadskostnaderna för
banan ha beräknats till 350,210,500 rubel,
och från norr sträcker sig en stor bana af
1,502 km:s längd till Irkutsk.
Hufvudbanan från Tscheljabinsk till Irkutsk utgör
en sträcka af 3,175 km. och öppnades
redan 1 januari 1899 för trafiken. De stör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
