Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CECIL RHODES.
lands hufvudstäder. Hans
majestät kejsaren älskar
tydligen icke pressen annat än på
mycket långt håll och vid
särskilda högtidliga tillfällen, då
han undantagsvis anser sig
kunna ha någon nytta af
densamma.
Det har icke
Svar på tal. dröjt länge förrän
den
engelsk-japan-ska alliansen fått sitt svar i
förkunnandet af en ny
franskrysk öfverenskommelse, som
erbjuder den intressanta
egendomligheten, att den inledes
med orden: »Frankrikes och
Rysslands allierade regeringar.»
Naturligtvis förklarar sig de
båda allierade makterna icke
ha det minsta att invända mot
grundsatsen: »den öppna
dörrens politik»; de hade tvärtom
själfva alltifrån
boxareupprorets utbrott i Kina själfva
proklamerat densamma. Men på
samma gång de allierade
makterna sålunda erkänna den fria
konkurrensens berättigande, förbehålla de
sig ock -— och här ligger pudelns kärna —•
att bevaka sina intressen allestädes där
detta kan komma i fråga, således också i
andra världsdelar än Asien, ett förbehåll,
som tydligen riktar sin udd mot England
och måhända i sinom tid torde bereda den
engelska regeringen obehagliga
öfverrask-ningar.
Lord Kitcheners närmaste
Lord Methu- man i befälet öfver engelska
ens otur. trupperna i Sydafrika har då
en märkvärdig otur. Att vara
väl sedd af kung Edward VII, ha varit en
omtyckt sällskapsman såsom militärattaché
i Berlin och därstädes ha vunnit kejsar
Wilhelms 11 :s bevågenhet och till på
köpet vara af hög börd och ändå lida
förkrossande nederlag mot de föraktade boers
och slutligen, till råga på allt, låta taga
sig till fånga af dem, är då höjden af
försmädlighet, och ändå har den ädle lorden,
som vid Modderriver sände den skotska
höglandsbrigaden, en viktig del af Englands
yppersta trupper, till slaktbänken, måst
finna sig i att falla i händerna på en
simpel guerillabandsanförare, som den
engelska öfvergeneralen förklarat skyldig till
landsförvisning, och dessutom till honom
mista sina kanoner. På vägen till
Lich-tenburg, dit lord Methuen tågade med 900
man beridet infanteri, 300 man infanteri,
fyra kanoner och en maximmitraljös,
angreps han mellan Tweebosch och Palmiet-
knill af boergeneralen Delarey, som i
daggryningen kastade sig öfver den ädle
lordens marschkolonn och tillkämpade sig en
fullständig seger öfver engelsmännen, som
ledo svåra förluster. Flera hundra man
togos, jämte den i låret sårade lord
Methuen och major Paris, till fånga, och
återstoden flydde skyndsamt tillbaka till de
befästa linjerna mellan Mariebogo och
Kraaipan i Griqualand West. I enlighet
med boers vana att icke behålla de fångar
de taga, fingo soldaterna genast sin frihet,
men denna gång utsträckte deras general
Delarey denna praxis ända därhän att
med ett ädelmod, som söker sin like,
lös-gifva äfven general Methuen. Lord Roberts
önskan — tydligen förestafvad af ett
dåligt samvete — att boers skulle respektera
folkrätten och icke göra lord Methuen
något ondt, gick sålunda i uppfyllelse på ett
sätt, som denne aldrig kunnat tänka sig.
General Delareys handlingssätt står härvid
i den mest skriande motsats till
engelsmännens, hvilka på de lösaste grunder
och i öppen strid såväl mot folkrätten som
mot deras egna af lord Adye på
fredskongressen i Bryssel uttalade grundsatser
låtit afrätta fångne boeranförare, som varit
borgare i Oranjefristaten. På precis
samma grunder, på hvilka först den unge
Loouw, blott tjugu år gammal, afrättades
och sedermera den unge och tappre
Schee-pers, som svårt sårad förråddes och af
engelsmännen släpades till afrättsplatsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
