Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle Delarey ganska väl kunnat låta skjuta
lord Methuen, ity att denne utöfvat
mord-brännarfacket på boers gårdar i hela den
utsträckning, som han förmått. Sällsamt
är i alla händelser, att Delarey icke behöll
den engelske generalen såsom gisslan för
den i engelsmännens händer befintliga
boergeneralen Kruitzinger, hvars dödsdom
endast väntat på lord Kitcheners
bekräftelse. Måhända har Delarey låtit sitt
handlingssätt bestämmas af den betraktelsen,
att engelsmännen efter ett så ridderligt
beteende från hans sida icke skulle låta
af-rätta Kruitzinger. Han har icke heller
missräknat sig. Ridderlighet har under bo
erkriget visserligen icke varit engelsmännens
svaga sida; därom vittnar det skändliga
mord på tolf boer åtskilliga australiska
officerare vid
engelsmännens hjälptrupper
tillåtit sig och som
varit så upprörande, att
öfverbefalet icke kunnat
underlåta att bestraffa
det, men denna gång
fick lord Methuens lif
uppväga Kruitzingers.
Och ändå har lord
Kit-chener, efter eget
erkännande, användt de
-blodgirige kaffrerna
såsom spejare och såsom
garnison i blockhusen,
och slutligen har den
engelske krigsministern,
mr Brodrick på en
förfrågan i underhuset
angående Kreutzingers öde
lämnat denna fråga
obesvarad. Hvad själen i
och upphofvet till
boerkriget, hvad mr
Joseph Chamberlain åter angår, torde
knappast något förbarmande finnas hos
denne egoistiske man, som förkroppsligar
imperialismen med sin aggressiva,
utmanande politik, och den
pseudo-demokra-tiska fraseologi, hvars retoriska trasor illa
skyla den under dem dolda maktlystnaden
och härskarebegäret; — thc first
gentleman of Birmingham, såsom en
underhusmedlem med en blodig anspelning på
Georg IV kallat honom — hvilken redan
en gång omintetgjort de fredsforslag, som
till och med hans drabant, lord Milner
gillade och i hvars skön det ligger, att
korsa de underhandlingar, hvilka under
de senaste dagarne synas ha blifvit inledda
mellan lord Kitchener och boerregeringen
och boergeneralerna, torde under andra
omständigheter icke ha låtit skona
Kruitzinger.
Medan sålunda kriget i
Syd-Cecil Rhodes. afrika går sin gång, har den
-j- man, som mer än någon annan
bidragit till att framkalla de
olyckliga förhållanden, som för närvarande
råda i detta land, lämnat skådeplatsen för
sina bedrifter. Cecil Rhodes är ej mer.
Den 26 mars afled nämligen i Kapstaden
efter en längre tids sjuklighet den man,
som man kallat »Sydafrikas Napoleon».
Det berättas, att den gamle presidenten
Kriiger skulle sagt, att drottning’ Victoria,
Cecil Rhodes — och man tillägger äfven
lord Salisbury och mr Chamberlain —
skulle före honom själf, och innan de sett
de båda boerstaternas införlifvande med
det engelska väldet, nedstiga i grafven.
Att detta öde skulle drabba Cecil Rhodes,
som ännu stod midt i
sina mannaårs kraft —
han föddes nämligen
1853 såsom son af en
engelsk präst — var
naturligtvis oväntadt, så
mycket mer som han
syntes tillhöra dessa
järnnaturer, som på
förhand äro bestämda till
ett långt lif. Cecil John
Rhodes kom redan som
gosse till Sydafrika och
tog 1870 del i den
första expeditionen, som
afgick för att exploatera
diamantfälten i
Griqua-landet. På detta
företag samlade han en stor
förmögenhet, hvarefter
han begaf sig hem för
att under några år
studera i Oxford.
Återkommen till Kapkolonien,
förenade han ett antal diamantgrufvor till
ett bolag, De Beers Consolidated mines, som
vann stor framgång med sina spekulationer,
och Rhodes erhöll tillnamnet
»Diamantkungen». En sådan man måste snart också spela
en politisk roll, och sedan han gjort sitt
inträde i Kap-parlamentet, blef han först
finansminister och 1890 premierminister i
Kapkolonien. Såsom sådan verkade han
för att göra hela Sydafrika till en stor
forbundsstat under engelsk öfverhöghet; han
vann också för denna plan
afrikanderför-bundet och fann icke ens i Oranjestaten
något motstånd, men planen strandade på
presidenten Kriigers motstånd och det hat
han och majoriteten i Transvaals Volksraad
hyste mot engelsmännen. Cecil Rhodes
riktade nu sin verksamhet på att underlägga
Storbritannien landet nordväst och norr om
Transvaal ända upp till Zambesi, som ut
PRINSESSAN AF WIED.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
