Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bete på sjukhuset; det ryckte upp dem,
gaf dem uppfriskande lefnadsmod och
lärde dem att känna sig som nyttiga
och starka människor. Men
drycken-skapen tog åter öfverhand; lifvet gled
åter in i de gamla hjulspåren, och då
Orlov ej kunde fördraga enformigheten,
försvann han i »barfotingarnas värld»
(mir bosiakov), d. v. s. blef vagabond
å la Gorki.
Denna »värld af barfotingar» är ju
i och för sig ingen öfverraskning. Denna
vandringslust är fastmer ett ryskt
nationaldrag, som tyder på att ryssen
ännu ej vuxit ifrån nomadlifvet riktigt;
den får god näring genom de rörliga
vallfärderna till heliga kloster, och den
utmärkte etnografen S. V. Maksimov
ser i ryssens sympati för dessa
landstrykare en kvarlefva af gamla tiders
förkärlek för kringströfvande
äfventyrs-hjältar (bogatyrer) och förklarar därur
sådana historiska tilldragelser som t. ex.
Sibiriens eröfring och befolkande.
Äf-ven i den sköna litteraturen voro dessa
barfotingar och fördettingar kända allt
ifrån Gogoljs, Nekrasovs och
Dostojev-skis tid, och efter lifegenskapens
upp-häfvande blef det genom slavofilernas
intresse för Rysslands fornminnen en
modesak att studera bondelifvet. Men
dessa skildringar voro antingen rent
etnografiska eller ledo af tendensiösa
eller sentimentala öfverdrifter.
Folknovellisten Levitov var för litet
konstnär och för mycket idealist; han sörjde
icke blott öfver sina försupna hjältar,
utan ock öfver sig själf och dukade
under för en pessimistisk sentimentalitet.
Novellisten Gljeb Uspenski, en ännu
lefvande alkoholist, insåg visserligen de
sociala förutsättningarna för det
agra-riska proletariatet, men mäktade ej
framställa själfva typen lefvande; så
länge bonden arbetade i sitt anletes
svett på den torfva, hvars slaf han var,
förblef han i viss mån sedlig och stark;
men så fort han lämnade den, miste
han fotfäste och måste gå under.
Uspen-skis kusin, Nikolaj U., var ännu min-
dre i stånd att skapa den konstnärliga
typen, ehuru han skulle kunna
betraktas såsom en föregångare för Gorki
genom sina tänkvärda ord: »den ryske
bondens armod och råhet ha bragt
honom därhän, att han allt för ofta är
ur stånd att värdera eget eller andras
arbete; han har ej begrepp om egna
eller andras rättigheter, och för honom
existera ej det borgerliga lifvets lagar
och villkor». Tolstoj, den store
bondeidealisten, har endast undantagsvis
behandlat das Lumpenproletariat i
konstnärlig form, t. ex. i det väldiga
dramat »Mörkrets makt» eller i den vackra
konstnärsnovellen »Albert». Turgenev
åter var för fin att fördjupa sig i dessa
råa ämnen, och hans enda egentliga
»barfoting» är den sorglöst lättsinnige
vagabonden »Misja» i skissen »En
för-tviflad», som också led och gick
under af en obetvinglig toska.
Men det är Gorkis litterära
betydelse att han först skapat en värld af
barfotingar efter sitt skaldiska beläte.
Hans »bosiaker» (barfotingar) och »
byv-sjie» (fördettingar) äro ett slags
modärni-sering af de gamla romanernas »ädla
röf-vare»; dessa trashankar och »kolingar»
äro byronister eller filosofer i paltor,
de äro i sitt slag fullkomliga varelser,
som taga motgången med största lugn
och knappt hafva något medvetande
af sin olycka. De trifvas i storstädernas
smygvrår, ty där kan »ett godt hufvud»
alltid slå sig fram; däremot förakta de
landsorten och betrakta bönderna
såsom ett »pack af trubbkäftiga
jordslu-kare», som äro till den grad ogina,
att de rent af fordra pass af en resande!
De hata dock ännu mer det
borgerliga samhället, köpmansbrackan, finna
äfven guldets boja tryckande, erkänna
endast den starkes rätt, hånle åt
samvetet, som besegrar de svaga, men
kuf-vas af de starka, erkänna inga andra
lagar än den s. k. naturens och äro
ej mottagliga för tacksamhet eller
till-gifvenhet, enär äfven detta pålägger
band af förpliktelser. Dessa barfotingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
