- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 5 (1902) /
241

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af dessa beståndsdelar och därpå bygga
vidare, under det att öfriga ärfda
egenskaper förbli obegagnade. —Ju mer
virtuosmässigt en cellgrupp eller en väfnad
utbildas för en viss funktion, ju
minutiösare cellen specialiseras för ett bestämdt
arbete, desto mer förlorar cellen af sin
ursprungliga universalitet, cch desto
mer förlorar hon äfven i förmåga af
regressiv metamorfos och därmed också
i regenerativ kraft, alldenstund
regenerationens första skede, såsom vi förut
sett, städse är och sannolikt äfven
måste vara ett återvändande till ett
lägre utvecklingsstadium.

Det tyckes således vara tämligen
antagligt att äfven vid de regenerativa
utvecklingsfenomenen vissa bestämda
ärftliga beståndsdelar, vissa
»prospek-tiva potenser» inom den enskilda cellen
själf skulle utöfva ett stort inflytande.

* * *

För så vidt vi af de fakta, som den
experimentella forskningen hittills skänkt
oss, våga sluta något med afseende på
regenerationens djupare väsen och
betingelser, så skulle vår uppfattning i
detta hänseende måhända kunna
formuleras ungefär så:
regenerationsproduk-tens art torde närmast resultera ur en
växelverkan mellan cellens verksamma,
ärftliga beståndsdelar och omgifningen.

* *

- *

Jag har här i min framställning sökt
gifva en liten antydan om innehållet i
ett af den moderna embryologiska
forskningens mest betydelsefulla och
intressanta, men också för ett djupare
inträngande mest otillgängliga kapitel.
Jag har äfven något berört de
utvecklingslärans allmänna synpunkter, som
många betydande forskare i våra
dagar tagit till hjälp för att om möjligt
kunna skapa sig ett begrepp om
orsaken och verkningssättet för de
underbara krafter inom organismen, hvilka
tjäna till att reparera och iståndsätta
de maskindelar, som lidit slitning eller

skada. — Det finnes emellertid flera
forskare och bland dessa unga krafter,
som hylla andra åsikter med afseende
på regenerationens egentliga väsen, än
dem jag i det föregående antydt, som
t. ex. visserligen medgifva den
påfallande likheten i formellt hänseende
mellan den »ontogenetiska» och den
regenerativa utvecklingen, men som för
öfrigt förneka ett djupare sammanhang
mellan dem båda. Dessa forskare se
i regenerationen fast hellre endast ett
sätt från cellens sida att reagera för
förändrade yttre förhållanden, — låt
vara att denna reaktiva förmåga
sannolikt är en primär, inneboende egenskap
hos cellen. — Ingen vågar väl
emellertid med stöd af de fakta
forskningen hittills skänkt oss, gå i borgen för
den slutliga giltigheten af hvarken den
ena eller den andra tolkningen. —
Hvem vet, i morgon stiger måhända
en ny hypotes upp, byggd på nya,
hittills oanade fakta, och hela den
byggnad af tankar och slutledningar, som
i dag inspirerat och eggat oss till allt
intensivare arbete, ligger måhända i
morgon i spillror. Gör den detta, så
bör det för den fördomsfrie forskaren
vara till en glädje; ty det betyder
säkerligen, att vi tack vare nya
sträfvan-den tagit ett steg framåt mot det mål,
som vi ärligt eftersträfva, men som vi
sent, om ens någonsin kunna nå —
den fulla klarheten. — En af den
moderna embryologiska forskningens
grund-läggare och mest fräjdade män,
professor Carl Ernst von Baer, yttrade
vid ett tillfälle (i slutet af 1820-talet):
»vetenskapen är evig till sin källa, ej
begränsad af tid och rum till sin
verksamhet, omätlig till sitt omfång,
ändlös till sin uppgift, oupphinnelig till sitt
mål.» — Alldeles särskildt torde detta
uttalande kunna tillämpas på den
vidtfam-nande och för forskaren så otillgängliga
vetenskap, hvarafcelläran och
utvecklingsläran utgöra synnerligen vik tiga delar,
nämligen biologien eller vetenskapen
om lifvet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:58:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1902/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free