Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lundström» — något skall man ha
för sina synder — visade sig igen.
Men nu voro de muntra gesällerna
bara värda hälften så mycket som
förut — gäfvos för halfva pris om
kväl-larne. Och den värderingen var inte
dum.
Hr Ernst Fastbom vid Folkteatern
har skrifvit ett skådespel, »Förbjuden
lycka», som gifvits å den lilla scen,
där aktören-författaren gjort sig så
omtyckt. Själf spelade han en gammal
skärgårdsbo och var särdeles
karaktäristisk. Hans direktör, Strömberg, gjorde
mera trist hufvudrollen, en gift
stock-holmsartist, som har ett förhållande i
skärgården och som, när frun
upptäcker det, skiljer sig samt förenar sig
med den hittills hemligt tillbedda
flickan. Författaren predrkar individens
erotiska rätt. Stycket hade långdragna,
sentimentala delar, men också humor
och vann därför afgjord teaterlycka.
Liksom också komedien med detta
namn gjorde på Svenska teatern å en
matiné bebådelsedagen. Jag nämner
detta för fullständighetens skull, fastän
det råkar vara mitt eget stycke. Ingen
falsk blygsamhet! »Teaterlyckan», som
tycks ha trampat en och annan på
tårna — åtminstone har jag hört
nödskrik — finns i bokhandeln. Den
speltes i det hela väl af hr och fru
Klintberg, hrr Fröberg, Bror Olsson,
G. Ranft och Eliason, hvilken
sistnämnde föreställde en modern
teaterdirektör och väckte jubel — hos alla,
utom hos direktör Ranft, som tog detta
skämt tragiskt, till mångas förvåning.
Ty en stark man bör tåla skämt.
I stället för att ge denna, ej blott
enligt förfis mening harmlösa pjäs på
ordinarie spellistan, hvilket många
fordrade, och därigenom visa sig som
humorist, upptog dir. Ranft »Mormors
gosse», en norsk småstadsinteriör af
Elias Kræmmer. Den gjorde tyvärr
inte teaterlycka, trots ett på flera håll
— fru Fahlman, hr V. Lundberg,
Bæckstrom, Lavén — godt spel. I
titelrollen passade hr E. Olson inte riktigt.
Till sist »Folkets hus’ amatör-teater.»
Konkurrensen gäller närmast
Folkteatern. Och man har lyckats ganska
väl. Där arbetas med glädje och fart.
En tragisk enaktare som Paul Heyses
»Mellan läpparne och bägaren» är man
inte vuxen att ge, och »En
midsommarnatt i Dalarne», den gamla
Bögh-Hodellaren, är öfvermöglad af
romantik. Men »Hittebarnet» gafs
förvånande bra med hr Blomstedt som
Kon-jander, en duktig kopia af hr
Bæckstrom, och »Sherlock Holmes» gafs
ännu bättre. Hr Bergendorff spelte
den farlige detektiven med sanning och
behärskning. Ingen kunde tro, att han
var amatör. Don Diego.
REVY.
T^\e förflutna bägge månaderna ha
varit rika på konserter; utom de
sedvanliga inhemska ha vi haft sådana,
gifna af en gasterande utländsk
stråkkvartett och af en hel tysk orkester,
och därjämte ha finska studentsångare
skördat guld och ära. Stockholm lär
vara en härlig stad för utländingar att
konsertera eller eljes uppträda uti; så
fort det gäller att gå och höra eller
se något mer osedvanligt, helst något
som har ropet för sig, genast går hr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
