Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sträckt valrätt till andra kammaren»,
hvarjämte anhölls, att K. Maj:t, om möjligt;
vid början af 1904 års riksmöte måtte
framlägga resultatet af denna utredning
jämte de förslag, K. Maj:t funne däraf
föranledas. Riksdagen har således lämnat
K. Maj:t en rundlig tid till den där
fullständiga utredningen, intet spår af brådska
förekommer, och om K. Maj:t icke till
början af 1904 års riksdag medhinner
utredningen, så kan påtagligen ingen hjälpa
det. Man får väl emellertid hoppas, att K.
Maj:t skall finna möjlighet att medhinna
utredningen och framlägga dess resultat i
förening med det förslag, hvartill detta kan gifva
anledning. Någon motivering finnes
icke i skrifvelseförslaget och K. Maj:t
har sålunda formellt fullt fria händer
att efter behag och bästa förmåga
uppgöra det nya förslaget. Om den
i riksdagen förda debatten skall gifva
K. Maj:t någon ledning, så blir detta
åtminstone alltid på garantiernas sida,
osäkrare tycks det däremot vara, om
riksdagen vill ha allmän rösträtt med
proportionella val eller utsträckt
rösträtt på grund af minskad census.
Förmodligen lär väl K. Maj:t
härvid med ledning af sitt eget höga
förstånd finna det rätta, och uteslutet är
alldeles icke, att båda statsmakterna
kunna finna anledning föreligga till
att ytterligare låta frågan mogna.
Det nya statsskicket behöfde tjugufem
år för att komma fram och var
ändå icke riktigt moget; det är
således ännu god tid, ty rösträttsfrågan
har ännu fallit vid blott en riksdag,
och »en gång är ingen gång», säger
ordspråket.
betarnes kraf på politisk rösträtt hade sina
största sympatier, genom sin meningslöshet
alldeles förfelade sin verkan, endast af
kylde de sympatier, arbetatne förut
för-värfvat sig och slutligen medförde de
olyckligaste följderna för många af dem själfva.
På riksdagens öfverläggningar hade
strejken, trots herr Brantings åberopande af
densamma, icke minsta inflytande, och om
den hade något, så torde detta hos mången
riksdagsman ha fått en riktning, som alls
icke svarade mot den åsyftade.
För öfrigt förtjänar anmärkas, att
riksdagen med åtskilliga förändringar för ett
år antagit den af regeringen föreslagna in-
LORD JULIAN PAUNCEFOTE.
För att utöfva ett moraliskt
Demonstratio- tryck på riksdagens
makt-nerna och ägande klasser, anordnades i
storstrejken. Stockholm och andra städer
demonstrationer, hvilka aflupo
med mönstergill ordning, utom den första,
där polisen i den allmänna säkerhetens
intresse behagade ingripa och hugga lös på
demonstranterna för att sedan kunna åtala
ett antal häktade för uppror! Förmodligen
för att påskynda det lysande resultat, hvartill
kamrarne sedermera kommo, började
emellertid arbetarne, icke nöjda med de lika
aktningsbjudande som värdiga
demonstrationstågen. en storstrejk, som visserligen
endast räckte under de tre dagar
riksdagen debatterade, men genom hela sin
iscensättning och genom det oförlåtliga
missgreppet att låta alla de obehag, som
medfölja en allmän strejk gå ut öfver
med-lemmarne af ett samhälle, hos hvilket ar-
komstskatten. I andra kammaren tog
grefve R. De la Gardie afsked från
kammaren, enär han nu för alltid afgick från
den befattning han vid flera riksdagar haft
såsom kammarens talman.
Den 28 maj afled den
be-Afliden veten- römde tyske läkaren prof.
skapsman. Adolf Kussmaul i Heidelberg
i den höga åldern af 80 år.
Inom läkarekonsten intog han ett
betydelsefullt rum genom den omfattande
verksamhet han utöfvade såsom vetenskapsman
och forskare. Bland hans många arbeten
må särskildt nämnas hans verk om kronisk
kvicksilfverförgiftning och om de
anatomiska orsakerna till olika former af
språkrubbningar på grund af ryggmärgs-,
hjärn-och nervsjukdomar. Äfven på det
psyko-fysiologiska området har Kussmaul varit
af betydelse genom sin bok om barnets
själslif, hvilken vittnar om hans skarpa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
