Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
observationsförmåga. Mest bekant har
Kussmaul emellertid blifvit genom
uppfinningen af magpumpen, en uppfinning,
som gjort honom till en af den lidande
mänsklighetens välgörare och på hvilken
hela det väldiga framåtskridandet inom
magsjukdomarnes område hvilar, liksom
den äfven lagt grunden till den modärna
magkirurgien.
Den 26 maj afled den
be-Afliden förfat- kanta franska författarinnan
tarinna. Alice Durand allmänt bekant
under namn af Henry Gréville,
född i Paris 1842 såsom dotter till en
professor Fleury. Hon erhöll en mycket vårdad
uppfostran och följde sin fader till
Petersburg dit denne kallades som lärare, och
där hon gifte sig med prof. Durand. Redan
i Petersburg gaf hon ut flera noveller, och
gjorde efter sin återkomst till Frankrike
1872 stor lycka med sina romaner Dosia
och Lexpiation de Salévy, lifliga, ur egen
erfarenhet hämtade skildringar ur det ryska
samhällslifvet. För Dosia erhöll hon 1878
franska akademiens Montyonpris. Af hennes
många romaner äro flera öfversatta på
svenska.
I Paris afled under de sista
Afliden må dagarne af maj månad den
lare. bekante målaren Benjamin
Constant, född 1845 och
uppfostrad i Toulouse, där han 1867 vann
första priset i Ecole des beaux-arts. Han
begaf sig därefter till Paris, där han blef
Cabanels lärjunge, och utställde 1869 sin
af staten inköpta tafla »Hamlet», äfvensom
en allegori: »För sent» på salongen.
Anblicken af Fortunys färgglödande tafla:
»La Vicaria» blef emellertid afgörande för
hans konst och förmådde honom att välja
ämnen från Orienten. Först gjorde han
en resa till Spanien, men slöt sig i
Granada till den franska beskickningen till
sultanen af Marocko. Resultaten af denna
resa voro »Kvinnor» i Harem» och
»Marockanska fångar», utställda på salongen
1874 och öfverraskande genom sin
färgprakt. I Toulouses museum hänger hans
tafla, föreställande »Mohammed II:s intåg
i Konstantinopel», framstående genom
kraftig karaktäristik och stor färgverkan, men
med utpräglad benägenhet för det gräsliga.
Af hans senare taflor äro de förnämsta
»Emirens familj», »Herodias dotter»,
»Kristus i grafven», »Dagen efter en seger i
Alhambra», »Begrafning i Marocko» och
»Bethovens månskenssonat». Constant var
också en utmärkt porträttmålare med
mycken friskhet i uppfattningen. Han har också
målat dekorativa taflor dels för en af Sor-
bonnes salar, dels för festsalen i Hotel de
Ville i Paris, äfvensom i den nya Opera
Comique.
Den 24 maj afled i
Was-Afliden di- hington Englands sändebud
plomat. därstädes lord Julian
Paun-cefote i en ålder af 74 år. Han
sändes såsom brittisk ambassadör till
Washington år 1889 och innehade denna
post till sin död. Vid fredskongressen i
Haag 1889 representerade han
Storbritannien och upphöjdes därefter till peer under
namn af lord Pauncefote af Palston, en
värdighet, som nu utslocknat med honom.
Söndagen den 25 maj afled
At er en med-en på sitt sätt märklig
repre-lem af det sentant för
Stockholmslif-Stockholm,som\et, sådant detta artade sig
går, borta, under de trettio sista åren af
nittonde århundradet.
Källarmästaren på Restaurant du Nord, Ivar
Bäckström blef visserligen blott 48 år
gammal. men upprätthöll likväl en äldre tids
traditioner från den gamla operakällaren,
sådan denna blifvit under den bekante
»lagman Bengts», källarmästaren Bengt
Carlssons, ledning. På den tiden var Opris
och dess annex Lagerlunden ovillkorligen
en af de käraste och trefligaste
tillflyktsorterna för Stockholms manliga värld, för
artister, skriftställare och affärsmän, där
man åt god, vällagad mat, kunde, om man
så ville, också få en »läckerbisken» och
drack goda, redbara viner, om också icke
så förträffliga som hos Cadier. Bäckström,
som genomgick sina läroår hos Bengt
Carlson, öfvertog hans rörelse, sedan Bengt
drabbats af sitt sorgliga öde, och flyttade
med den gamla operakällarens kunder,
då operahuset refs, till du Nord, där han
upprätthöll de gamla goda traditionerna.
Lokalen var emellertid icke densamma
längre; den gammaldags prägel och de anor
operakällaren haft saknades och därmed
också till en viss grad trefnaden. Bäckström
gjorde likväl allt hvad han kunde af den
långa smala matsalen för att öka trefnaden,
och vinnläde sig om att hålla god och billig
mat åt sina gäster. Med hans bortgång
har ett stycke gammalt Stockholmslif åter
försvunnit. Smaken förändrar sig allt
mera. Massutfordringen efter uppgjord
matordning på de förgyllda storställena
tränger allt mera ut den diskretare, men
detta oaktadt vida bättre matlagningen,
som tyvärr med växande lifsmedelpris allt
mera också sjunker i kvalitet, och snart är
den tid förbi, då en improviserad, verkligt
fullgod festmåltid icke står till att få i
Stockholm för ett någorlunda rimligt pris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
