Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(Högt) Astrild! och Vänskapen och
Löjet, hör!
(Klappar i händerna. Astrild,
Vänskapen och Löjet inträda.)
Nu Astrild, gäller det att se ditt välde,
Som förr så mången tapper hjälte fälde,
Skjut på den där! på den! på den!
på den!
(Astrild skjuter på Frossan, Förtreten,
Bekymret och Afunden. De såras
och falla på knä, hvar för sin dame.)
Bravo! De bästa skott du skjutit än,
Just mästerskott, se hur på knä de falla!
Bravo! Nu stå de under toffeln alla,
Nu äro de oskadlige! Gå nu,
Du lilla Vänskap! Gå, mitt Löje, du
Och sakta rör vid dem med edra
kransar,
Så skall man se att själf Bekymret
dansar.
(Vänskapen och Smålöjet vidröra
dem med sina kransar.)
Odet, vänd till Merkurius.
Hvad, oförvägne: Vågar du att trotsa
Min allmakt! Ha! Jag skall dig,
mask, förkrossa.
Merkurins pekar på Ödet.
Skjut Astrild! Skjut på Ödet!
Ödet.
Akta dig!
Merkurius.
Skjut Astrild!
(Astrild skjuter på Ödet.)
Ödet.
Han i hjärtat träffat mig!
Jag är besegrad! Jag till allt
samtycker,
Demonerna må lyda dina nycker,
Astrild är mäktigare än jag!
(Ödet försvinner.)
Merkurius.
När såg man förr en slik
målskjut-ningsdag!
Väl skjuter Finska Gardet utan stödet,
Men lilla Astrild har besegrat Ödet!
Hvem kan nu mera stå hans pil emot?
Så träden fram, I hulda tärnor! Innan
Han sårat er också! Till härskarinnan
En hyllning läggen ned vid hennes fot!
(De följande replikerna adresseras
till dagens drottning.)
Hälsan.
Jag ger dig själens hälsa och kindens
rosenfärg,
Jag ger dig friska vindar från
fosterländska berg.
Jag ger dig vårens dofter ifrån din
barndomsbygd,
Där som en ros du växte vid höga
ekars skygd.
Jag ger dig friska blommor, som spira
upp kring dig
Att jämna och bekransa det dunkla
lifvets stig.
Och om hos lifvets Herre min bön ett
grand förmår,
Jag ger dig många, många och glada
lefnadsår.
Glädjen.
Jag ger dig glada minnen från flydda
tiders famn,
Jag ger dig hjärtats glädje och ej blott
glädjens namn.
Jag ger dig mer än löje och mer än
skämt också,
Jag ger dig tjusta blickar från stora
och från små!
Jag skänker dig den trefnad, som själf
du länge spridt,
Hvart öga blicke trofast och tacksamt
emot ditt.
Och när den yra ungdom en ring
omkring dig slår
Jag ger dig sol och tjusning ännu kring
silfverhår.
Hoppet.
Jag ger dig hvad jag ensam kan gifva
— framtiden!
Jag ger dig allt hvad Hoppet kan måla
ljuft i den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
