Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
färgen herodde på nedfallet
meteorstoft, så som man iakttagit på jorden
och benämndt »röd snö».
- Kanalerna skulle enligt denna teori
vara sprickor, rännor och -afledare för
det vatten, som tidvis bortsmälte. Men
denna teori föll, när man fann, att
polarisen hvarje år smälte på Mars,
hvarför man ej kunde tänka sig
möjligheten af evig is vid ekvatorn.
År 1896 meddelades af en tysk
major Holzhey en ny åsikt, som af många
betraktades såsom ett nytt Columbi
ägg. Enligt honom skulle det röda
ökenområdet vara genomskuret af
verkliga kanaler eller vattenvägar, men, då
det ej vore tänkbart att dessa vore
gräfda på grund af sin stora bredd,
antog han, att kontinenten på Mars
hvarje vår hotades med öfversvämning
af polarhafvet, samt att invånarne, dels
för att afvärja detta, dels för att vattna
öknen, uppkastat vallar i denna inom
hvilken vattnet skulle hålla sig. Detta
förklarade kanalernas stora bredd, ty
ju större afståndet vore mellan vallarne,
desto bredare blefve kanalen vid
vattnets inrusande om våren. Men äfven
denna vackra hypotes föll, när man
fann att det rådde vattenbrist på Mars,
och enligt de undersökningar, som
gjorts i Amerika, har man funnit, att
de s. k. kanalerna äro ofantligt långa
mörka linjer på den röda ytan, alstrade
utaf växtligheten på Mars, på så sätt
att de utgöra vegetationsbälten, i hvars
midt vattendiken äro gräfda och
hvar-ifrån åt sidorna mindre tvärränder utgå.
På så sätt uppstår i öknen, genom
bevattning, en lång fruktbar sträcka,
hvars gröna färg för oss framstår
såsom ett mörkt streck på den röda
ytan; det är detta streck vi benämna
»kanal».
»Kanalernas» olika bredd beror på
mängden af de jättediken som
genomlöpa dem, ty ju flera dessa äro till
antalet desto bredare område blir
be-vattnadt och bevuxet.
Man antager att invånarne på Mars
blifvit tvungna att hushålla med sin
vattenmängd, och utföra detta arbete
på samma sätt, som egyptierna göra
vid Nilen. Denna flod rinner genom
tvenne öknar, och det’ är sedan
urminnes tider bekant, huru flodens
årliga stigning afvaktas af invånarne.
När den nått sin höjdpunkt blir
Egypten bevattnadt på båda sidor om
Nilen, och växtligheten frodas ånyo, så
att ett fruktbart bälte uppkommer på
hvardera stranden ett stycke in i
Sahara. Så tillgår det äfven på Mars.
Äfven dess land äro öknar och
»kanalerna» motsvara där den fruktbara
Nil-dalen, fast i ofantligt större skala.
Ett annat bevis för denna teori
förefinnes i de s. k. oaserna, eller sjöarne.
Äfven dessa hafva sin afbild i
Egypten, i den stora fördämningen vid
As-suan, hvilken nu nalkas sin fullbordan.
Man har nämligen där konstruerat en
stor konstgjord sjö, upptagande 40
kv.-mil, som fylles af Nilen, men som
är försedd med slussar och tjänstgör
att vid torka eller dåliga
Nilöfversväm-ningar’ förse Nedre Egypten med det
för åkerbruket nödiga vattenbehofvet.
Detta är äfven ändamålet med
»sjöarne» på Mars. De äro afsedda att
tjänstgöra som behållare för det vatten,
som tillföres dem vid polarisarnes
smältning, för att sedan, i mån af behof
låta detta komma till användning i
»kanalerna».
Man har iakttagit att alla »oaserna»
stå i förbindelse med de mörka
polar-fläckarne, genom en mörk linie, som
skiljer sig från de öfriga, genom sin
större bredd, hvilket visar, att de hemta
sitt vatten från »polarträsken.»
Dessutom har man sett, huru »sjöarnes»
tydlighet och storlek tilltager, ju mera
polarisarne smälta, samt att deras och
»kanalernas» antal var större under de
år, då isen smälte mer än annars.
Detta utvisar tydligt, att »kanalerna»
verkligen äro vegetationsbälten, som
alstras af det vid vårfloden frigjorda
vattnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
