Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»ETT PLASKANDE MIDT I ÄLFVEN
VÄCKTE HUNDARNES
UPPMÄRKSAMHET.»
Han kom närmare,
stannade och stirrade.
»Det är ingen räf»,
sade han, »hvad i alla
världens namn — är
det ett gräfsvin? —»
Men det var John
Utter som låg där stel
och kall. Mannen tog
upp honom och bar
hem honom, vägde och
mätte honom. Han var
fem fot lång och vägde
väl trettio skålpund som
jag förut sagt.
Nu är han
uppstoppad och står i en
besynnerlig, omöjlig
ställning i en stor glaslåda
i en bondstuga — och
bonden berättar gärna,
ur han gick ut med
sin stöfvare för att skjuta
kaniner och i stället
råkade skjuta en utter af
misstag.
Mamma Utters hjärta
brast inte, fast John
Utter aldrig kom hem till
barnens första
simlek-tion. Hon trodde bara,
att han öfvergifvit henne,
och det var hon
tämligen van vid, ty ett halft
dussin föregående män
hade gjort på samma
vis, när den tid kom,
att de borde hjälpa till
att uppfostra barnen.
Somliga hade
stannat ett par veckor,
andra bara ett par dagar.
Men aldrig hade hon
haft en trognare man
än John Utter, och
dessutom var hon förvånad
öfver hans hastiga be-
»ETT SPRÅNG — OCH EN LÅNG
STRIMMA DROG MED FART
NEDFÖR STRÖMMEN.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
