Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slut, emedan hon särskilt lagt märke till hans
intresse för den lilla gråpälsen.
Det var ingen annan råd än att själf taga hand
om barnens högre uppfostran. Hon hade redan lärt
dem att hväsa och hvissla, att förstå hennes
signaler och att lyda — och på kvällen tog hon dem
med sig ner till älfven.
Midt i strömfåran framför boet reste sig en flat
klippa ofvan vattenytan. Mamma Utter tog alltid
en tur till denna hviloplats, som hon var särdeles
förtjust i. Där brukade hon sitta och se på hvad
som tilldrog sig på älfven och kunde samtidigt ha
ett öga på de små.
Sedan hon förklarat dem nyttan af denna klippa,
tog hon sin son i nacken och körde honom med
hufvudet före ned genom hålet i vattnet. Han slöt
ögonen, då han kände vattnet, och öppnade munnen.
Naturligtvis fick han en grundlig kallsup, som han
alls ej tyckte om. Mamma Utter dök efter honom
och såg, hur han kippade efter andan. Därpå dök
hon under honom och gaf honom en så duktig
knuff framåt och uppåt, att han i nästa ögonblick
hamnade midt på klippan. Då först öppnade han
ögonen och skådade med förvåning omkring sig
för första gången i en alldeles ny värld.
Mamma Utter for under tiden tillbaka och
hämtade den andra, som gjorde precis samma
dumheter, men när hon kom upp till ytan med henne
hörde hon ett plaskande ljud och såg sin
förhoppningsfulle son för första gången hoppa i af egen fri
vilja.
»En vacker början», tänkte hon, och
modershjärtat svällde af stolthet. Hon sköt förbi honom,
simmade mot stranden och hvisslade åt honom att
att följa efter — och när han sträfvade fram till
henne, tog hon fast honom, slickade honom ömt
och kallade honom för den tappraste lilla utter i
hela världen. Hon kände sig så nöjd, att hon lät
systern sitta skälfvande på klippan, under det att
hon hjälpte det lilla gråskinnet hela kvällen fram
och tillbaka genom strömmen från den ena sidan
till den andra. Han kunde nästan reda sig på egen
hand, när modern fann det på tiden att föra hem
dem i boet igen, gifva dem mat och få dem i säng.
Sedermera fingo de en lektion hvar afton — och
gråskinnet simmade nästan lika bra som hon själf,
innan hon ens vågade låta systern simma öfver till
klippan på egen hand. Hvarje natt lärde hon
dem någonting nytt. »efter intagen MÅi.Tin kröp han
Hon lärde dem att dyka ned så ljudlöst i vatt-upp på någon gammal trädstam.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
