Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligdags-lif, som drog förbi
konstnärens blick.
För Ro gier van der
Weyden, (f 1464)
skildraren af
passionshistoriens sorg och ve, är
det dramatiska uttrycket
viktigast. I den
ryktbaraste af sina
kompositioner, Nedtagandet fråti
korset, har han till och
med återgått till den
gamla guldgrunden, för
att ej genom oväsentliga
detaljer förringa verkan
af lidandets patos hos
de sörjande kring Kristi
lik. Likväl visar sig
äf-ven han vara en god
iakttagare af samtidens lif,
om ock hos honom de
bibliska personerna äro
af förnämare stånd och
i rikare dräkter klädda
än hos Hugo van der
Goes.
En präktig genretyp
är t. ex. i
Frambärandet i templet å den högra
flygelbilden till Konungarnes tillbdejan i
Miinchen den unga kvinnan i Marias
sällskap, som med en korg med dufvor
som offergåfva stiger upp till altaret.
Hon är lång och smärt. Hållningen
visserligen en smula gotiskt böjd.
Hennes drag visa den för Rogier
karaktäristiska, just icke sköna typen, ett
aflångt ansikte med hög och bred panna,
lång, rak näsa och liten haka. Åtföljd af
en liten hund, som ser något förvånad
ut i den främmande omgifningen, synes
hon från det rörliga lifvet på gatan, som
vi skymta genom de öppnade
tämpeldör-rarne, nyss hafva inkommit, och ännu
opåverkad af handlingens helighet bildar
hon till de allvarliga, högtidligt
draperade hufvudpersonerna i sin
ungdomliga friskhet och omedelbarhet en
tilldragande kontrast.
I Johannesaltaret i Berlin har Rogier
DIHK BOUTS. DEN FÖRSTA PÅSKMÅLTIDEN. BERLIN.
af Johannes födelse gjort en
fullkomligt genreartad interiör.
Äfven burleska typer kunna stundom
träffas hos van der Weyden. I
Maria-altaret från Miraflores (i Berlin) ses i
bilden, som framställer Maria
tillbedjande Kristusbarnet, den helige Josef
som en gammal gubbe med rätt
profana drag, stödd på sin kryckkäpp
taga sig en liten lur, medan
Madonnan är försjunken i bön och andakt.
Ej osannolikt är det, att Rogier här
rönt inverkan från de andliga
skådespelen, i hvilka Josef vanligen
behandlades som en komisk figur.
I de religiösa bildernas bakgrunder
äro i allmänhet genremotiven ganska
vanliga. Där anbringa mästarne
talrika små figurer, ridande och gående,
landsknektar, arbetande bondfolk,
vandrande köpmän med sina kramlådor,
munkar, tiggare etc. Särskildt Jan van
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
