Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fram. Han behöfver således ej
frukta någon kommande
hungersnöd.
En märgcecidie, som spelat en
roll i folkmedvetandet och där
tillerkänts vissa mystiska
egenskaper, är den på nyponbuskar
växande rödbruna, starkt håriga
utväxten, som torde vara allmänt
bekant (fig. 2). Öfver hela Europa
har den folktron varit utbredd, att
den gifver god sömn, om den
lägges under hufvudgärden. I
Frankrike kallas den »le cousin du
bon dieu», i Tyskland
»Schlaf-äpfel», hos oss sömnknopp eller
sömntorn, i vissa trakter
rosenkung.
Till det yttre likna
märgceci-dierna ofta frukter och skyddas
liksom dessa af utväxter på ytan
såsom taggar, trådlika bihang m.
m., eller genom ullaktiga hår, hårda
skal och dylikt. Äfven till den
inre byggnaden likna de ofta
hvarandra. Såväl frukten som cecidien
ha ju också samma uppgift nämligen
att skydda en inom dem liggande svag
och outvecklad varelse, och det är ej
underligt, att naturen begagnar sig af
samma medel för att uppnå samma
mål. Men cecidiernas skyddsmedel
äro kraftigare och mera utvecklade än
frukternas; de behöfva dem också. Den
i galläpplena befintliga saftrika och
stärkelsehaltiga larvfödan jämte den lilla
larven själf, denna blandning af
vegetabiliska och animaliska födoämnen, måste
ha något alldeles särskildt lockande,
ty de äro i hög grad begärliga för
fåglar, parasiterande larver och andra
insekter och ha i själfva-verket talrikare
fiender än frukterna. Vissa steklar
lägga sina ägg i redan färdigbildade
galläpplen, och de ur äggen
utkommande larverna tillgodogöra sig den där
befintliga födan.
De hittills omtalade cecidierna ha
varit utväxter på en enda växtdel. Men
det finnes andra, som åstadkomma en
Fig. 2.
Blad af en nyponbuske med olika slags galläpplen ;
s. sömnknoppar.
ännu mera genomgripande förändring
hos växten. Den retning, som
visserligen alla cecidiealstrande djur utöfva
på den växt där de innästlat sig, och
som frambringar själfva galläpplet, kan
blifva så stark att den sträcker sina
verkningar ej blott till en växtdel utan till
flera. I detta fall kallas
galläpplebildningen sammansatt. Som exempel kan
nämnas en, på ek-arter växande,
genom en gallstekel orsakad cecidie (fig. 3).
Stekeln lägger sina ägg i en ung knopp,
och denna undergår därigenom en
sällsam förändring. I stället för att
utveckla sig till en gren sväller dess
axel upp, blir kort och tjock och får
ytan besatt med smala utskott eller hår
med en liten förtjockning i spetsen, som
afsöndrar en klibbig vätska (fig. 3 a).
Inuti axeln finnas några larver, hvar och
en i sin lilla kammare, omgifven af
ett tjockt märglager, som tjänar dem
till föda. Det är svårt att finna någon
likhet mellan de klibbiga utskotten och
de vackra välformade ekbladen, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
