Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEORG, FEMTE HERTIG AF GORDON.
på deras tid. Hittills har historien
nödgats nöja sig med vittnesbördet af
en anglo-sachsisk krönika, som omtalar
nordmännens härjningar i England på
700-talet, samt rätta sig efter de
nordiska runstenar, hvilka finnas resta här
och hvar i Skotland, hufvudsakligast
på ön Man vid västra kusten, men
vida längre bort i tiden måste tanken
söka sambandet mellan Nordens och
Skotlands folk, då man lägger märke
till att af de aderton stora »daner»,
släkter, som härstamma från de »tribes»
Ptolemens uppgifvit, icke mindre än
fem bära ett rent nordiskt namn i
stammen. Detta har likväl eget nog aldrig
anförts som bevis på förhistoriskt
samband mellan Nordens folk och
Skotlands, ehuru en nordisk språkforskare
förklarat frågan vara af största vikt
och intresse.
Mellan dessa så kallade »claner»
eller släkter jämte underlydande,
började Skotland på 1300-talet att
uppdelas med bestämda gränser. Dessa
clanområden liknade små furstendömen
och regerades af chefen, som, när han
ansåg det lämpligt, underordnade sig
den gemensamme konungen, men skötte
sina egna intressen lika allsvåldigt som
medeltidens vasaller i allmänhet. Dessa
claner särskildes genom färgen på sina
dräkter, genom olika blommor, hvilka
buros som sköldemärken, samt genom
olika stridsmarscher och härskrin.
Hur länge den skotska dräkten varit
i bruk, är som nämdt icke historiskt
kändt, men genom studiet af gamla
hällristningar har framgått, att den
förekommit redan i den kristna
tidräkningens första århundraden då Gaelen,
den ursprunglige skotten, antages först
ha kommit till Skotland, hvarifrån vet
ingen; typen liknar likväl den romerska,
så ock klädedräkten. Med denna
svartlockiga typ med bruna, blixtrande ögon
och romersk profil, blandade sig de
nordiska ättlingarne med ljust hår,
hvilket ännu kännetecknar flera släkter
af nordiskt ursprung, men samtliga
underlåta icke att osvikligt kännas vid
hvarandra som landsmän, hvarhelst de
träffas i världen, hur olika deras typer
än äro. De hafva likväl alla varit
skottar i 1200 år och därutöfver.
Dräkternas mångskiftande mönster
till-kommo efter hand, ju fler släkter som
sällade sig till de ursprungliga,
eftersom hvarje släkt måste utmärkas
genom sin särskilda färg. Hederstecknen
ökades under korstågens och
medeltidens vapen- och rangälskande tid med
släktvapen, nya familjenamn och titlar.
Samtliga dessa bibehållas ännu, och
äfven hägerfjädrarne för baretten.
Hertigen och earlen bära tre, lorden två,
och adelsmannen en; de unge det
gamla riddaridealet: »För fjädern i
min hatt», hvarom Cyrano nu åter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
