Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
häri. Baconianernas styrka ligger ej
så mycket i hvad de påstå som i hvad
de förneka, nämligen, att Shakspere ej
varit i stånd att författa de dramer,
som hittills gått tinder hans namn.
* , *
*
Hvem har ej redan som
Shakspere-forskare funnit i högsta måtto
besynnerlig den gåta, som ligger i Shaksperes
likgiltighet för sina arbeten?
Alldeles okunnig om den slutsats, som
däraf dragits, började jag för ett år
sedan en af mina föreläsningar med en
påpekning häraf med beledsagande af
en varmt känd eloge öfver mannens brist
på ärelystnad. Af de 16 pjeser, som
utgåfvos under hans lifstid, utgafs
ingen af honom eller med hans
med-gifvande.
En Shakspereforskare utan några
tendenser, mig veterligen, att frånkänna
Shakspere hans pjeser, Mr Madden,
vice kansler för Dublins universitet,
yttrar följande:
»Att författaren till dessa arbeten endast
skulle ha begagnat dessa som ett medel
att förtjäna pengar och, när detta syfte
var uppnådt, icke tog någon vidare notis
om dem, att oaktadt publiceringen och
den raska åfsättningen af tjufupplagor, han
aldrig under sin vistelse i Stratford fann
sig föranlåten att taga något initiativ för
att samla och öfverse manuskripten, och
att, hvad på författaren ankom, de kunde
stjälas, förvrängas eller rent af förintas,
hör säkerligen till en af litteraturhistoriens
sällsammaste företeelser.»
Ja förvisso. Och likaså är det en
underbar likgiltighet, för att icke säga
slöhet af honom, att han vid sin död
lämnade 17 af sina stycken otryckta.
Han dog ej fattig, som man vet. En
ny gåta är beskaffenheten af hans
namnteckning. Vi hafva endast fem
autentiska autografer af Shakespere,
som återgifvas här nedan.
Man har verkligen skäl att
misstänka, att det är en fabel, att den hand,
som skrifvit detta skulle på fjortffn
dagar ha på Drottning Elizabets be-
fallning fullbordat de »glada fruarna».
Snarare har man en viss böjelse att
ge rätt åt den kritiker, som sagt »att
dessa underskrifter måste härröra från
en man, som nätt och jämt lärt sig
att skrifva sitt namn.» Advokaterna
mot Shakspere åberopa också det
faktum, att hans egen dotter med knapp
nöd kunde teckna ett slags bomärke
och att hans far ej kunde skrifva
namnet.
Men sägs det vidare från
Shakspere-fientligt håll — låt forskarne, trots en
antikvarisk skallgång, som trotsar all
beskrifning, ha misslyckats att finna ett
spår af hans manuskript, så måste väl,
när en hel stab af forskare samlat
hvarje smula, som kunde falla från
hans bord, några af hans böcker ha
upptäckts. Intet, intet. Och dock
måste Shakspere enligt tidens
förhållanden ha haft ett stort bibliotek, ha
varit på sitt sätt en lärd för att skrifva
sina stycken. Intrigerna i Köpmannen
i Venedig, Otello etc. äro hämtade ur
oöfversatta italienska noveller och
komedier, som författaren måste ha
läst på originalspråket. Han måste
också ha läst Vasaris Målarnes
lef-nadsteckningar på italienska på grund
af ett uttalande i En vintersaga om
Romano som skulptör. Man ser redan,
hvart Baconianerna syfta. Bacon, en
adelsman på spetsen af sin tids
bildning, hade under fleråriga resor gjort
sig förtrogen med allt hvad sjöresor
heter, med främmande länder, med
olika nationers seder och bruk och
allt, hvad södern bjöd dåtidens unge,
adlige turist.
Redan Shaksperekommentatorn Lee
har känt sig frapperad af den italienska
lokalfärgen i Köpmannen från Venedig,
när det är bekant, att Shakspere aldrig
ens tyckes ha satt sin fot utomlands,
åtminstone ej på någon långtur, likasom
andra ha förundrat sig öfver hans
tekniska kunskap angående sjöfart i
Stormen. Mr Lee anmärker, att det är
»nästan omöjligt, att Shakspere kunnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 12:58:03 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/varia/1902/0696.html
