Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gör eder plikt: landsvägar,
järnvägar, städer. Måtte engelsmännen i
Transvaal tåla och uthärda denna
hämsko på civilisationen, som består i
boernas regemente. Må de tåla det ända
till den dag då det stora europeiska
kriget bryter ut. Må de så draga nytta
af den allmänna förvirringen för att
lägga hand på detta stackars gamla
land och göra det moderat! —
Det är ett underligt tal detta, och
jag relaterar det utan alla kommentarer.
Genom sitt i febr. 1899 publicerade
poem The white man’s burden har han
helt gifvit sig i imperialismens våld —
men en imperialism efter eget sinne.
Det är en direkt uppmaning äfven
till Förenta Staterna att taga upp
expansionspolitiken. De skola gå ut och
underlägga sig de vilda folken. Dock
icke för att härska öfver dem, utan
för att betjäna dem. Han vill lära sina
anglosaxare själfförnekelse och
själfupp-offring. Han beder dem sända ut sina
söner till fjärran land för att undervisa
och uppfostra de eröfrade raserna för
att höja »the sullen peoples half devil
and half child.»
I vår komfortabla och ärelösa tid,
där kriget står som det hemskaste af
alla spöken — på grund af sakens
ekonomiska sida, då man så sällan hör
ett djärft, fritt ord af vrede, sällan hör
rasslet af en dragen klinga, men då
man opåtaldt beljuger och hädar både
Gud och nästan, i denna tid har
Kip-ling dristat predika krigets evangelium.
Och när allt kommer omkring är väl
ändå kanonen den ende verkligt
upp-burne vältalaren. Det är han som
behåller ordet, skipande rätt — och orätt!
Hvem törs väl säga annat än att
det ej vore bättre om han aldrig
be-höfde upplåta sin röst, men — —
Kipling dyrkar kriget för dess egen
skull liksom han dyrkar kärleken. »Det
finnes tvenne ting som äro högre än
alla andra ting, det ena heter kärlek,
det andra heter krig», säger han.
Hans politiska uttalanden hafva mån-
genstädes väckt ond blod. Liksom
Björnson synes han vilja vara sina
ang-losaxares både skald och höfding.
Måtte det gå honom bättre än
svenskhataren på Aulestad!
Rudyard Kipling har varit en redlig
arbetare i vingården. Trettiosju år
gammal har han redan en tjuguårig
skriftställarebana bakom sig. Han står
som en stark och ensam människa,
hvilken burit de tunga bördorna och
vandrat de branta stigarna, som klädt
i helgdagsord hvad vi tänkt i
hvardags-tankar. Genom hvarje rad han
skrif-vit, i hvarje sång han sjungit vibrerar
det mest dödliga allvar, skänker han
oss en droppe af sitt hjärteblod.
Något som man ej kan vara honom
nog tacksam för är detta att han aldrig
skrifvit ett sedligt sårande ord. Jag
tror att han härutinnan har dem med
på sin sida, de blondburriga och
silf-rade hufvudena kring hemmets lampa
och att de välsigna honom för att
aldrig hafva satt en smutsfläck på sin
sånggudinnas hvita kasjmirsmantel.
Genom det sista han gett oss, i
synnerhet i hans poesi, spåras något af
trött längtan, klingar ett ackord af
svansång, löper en underström af vemod
— själfve Mulvaney svär inte på långt
när så öfvertygande som förr.
Kanske har han igenomskådat lifvets
brokiga väfnad och sett dess afvigsida,
kanske är han mätt på härligheten och
vill likt sin store Purun Bhagat vända
världen ryggen och finna frid.
Kanske längtar han från det ljus som svek
hän till det som aldrig sviker.
When Earth’s last picture is painted and
the tubes are twisted and dried,
When the oldest colours have faded, and
the youngest critic has died,
Då härlighetens lif börjar,
And only the Master skall praise us, and
only the Master shall blame,
And no one shall work for money and
no one shall work for fame
But each for the joy of working and each
on his separate star
Shall draw the Thing as he sees It for
the God of Things as They are!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
