Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1, januari 1903 - Slafhandeln i Amerika. En redogörelse i tre afdelningar. Af John R. Spears. Bearbetning för Varia af E. R. Afd. I: Hur slafvarna uppbringades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slafhandeln
i Amerika.
REDOGÖRELSE I TRE AFDELNINGAR.
Af
JOHN R. SPEARS.
BEARKKTNING FÖR VARIA AF E. R.
Afd. I : Hur slafvarna uppbringades.
T ängs Afrikas västra kust mellan
^ kap Verde i norr och Benguela
eller kap St. Martha i söder ligger det
bördiga och ännu i dag rikt befolkade
landy som under slafhandelns dagar
fyllde den amerikanska marknadens
största behof af lefvande kött och blod.
Otaliga äro de skräckscener, som
utspelats längs efter denna kust, och
lika föga kändt i verkligheten som rikt
skildradt i romanen är det ur historiens
nattsvarta blad, som följande
skildringar äro hämtade.
Den, som på kartan studerar det
ifrågavarande landet, måste
ovilkorli-gen tro, att kusten där är full af
präktiga hamnar och vänliga vikar, i hvilkas
sköte de två stora floderna och otaliga
strömmarna flyta ut. Och dock finns
ej någon ogästvänligare kust på
jorden. Floderna sprida sig, långt innan
de nå hafvet, i oräkneliga kanaler och
bilda ett lågt deltaland betäckt med
massor af mangrov och palmträd samt
vimlande af giftiga ormar och
reptiler. Hafvets gulaktiga sand och den
mörka gyttjan från stränderna blanda
sig till mörkbruna dyner och flacka
ref, där strömmame från land möta
hafvets förrädiska svallvågor. Goree
Gambia, Sierra Leone och Liberia,
Benin- och Biafrabukterna, Bonny,
Calabar, Anamaboe och Ambriz, Kongo
och St. Paul de Loango äro alla kända
namn för forskaren i slaflitteraturen.
Det är ett lindrigast sagdt vildt
land. Hvad det var före den hvite
mannens ditkomst är bäst skildradt i
äldre resebeskrifningar — en tätt
befolkad region, hvarest strömmame
erbjödo lätta kommunikationer med det
inre af landet, hvars rika växtlighet
närde ett otroligt antal kreatur, som
jämte frukter och grönsaker utgjorde
en idog befolknings rikedom.
Här liksom annorstädes, dit
civilisationen ej nått, var den starke härskare
öfver den svage — där funnos
stammar, som i både kroppsligt och
andligt afseende voro de andra öfverlägsna,
och inom hvarje stam funnos män,
som höjde sig öfver mängden genom
framstående egenskaper och blefva
stammames höfdingar. Sönerna ärfde
fädernas ställningar som höfdingar eller
kungar, men blott om de kunde visa,
att de ej vansläktades. I somliga
stammar valdes ny höfding vid behof.
Det var ett vidskepligt och vildt
folk. De trodde på osynliga och
öf-vernaturliga varelser af mångahanda
slag, men på grund af att de ofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
