- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 6 (1903) /
42

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1, januari 1903 - Slafhandeln i Amerika. En redogörelse i tre afdelningar. Af John R. Spears. Bearbetning för Varia af E. R. Afd. I: Hur slafvarna uppbringades

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förekommande naturfenomenen städse
voro af förstörande art, antogos
samtliga andar vara onda. En dödande
blixt eller en smittosam sjukdom
till-^krefs genast någon illasinnad andes
verk.

På ett lätt nog förklarligt vis satte
de dessa andar i förbindelse med det
ondas representanter på jorden — de
giftiga ormarne, de roflystna gamarae,
de större vilddjuren och de människor,
■hos hvilka list och stöld trädde i
modets och rättfärdighetens ställe. Äfven
klippor af sällsam form, synnerligast
om de voro öde, ansågos vara de
onda andarnas bostäder och ibland
•deras synliga kroppar.

Deras religion omfattade äfven goda
andar. Lifvets fröjder voro deras verk,
men allmänt troddes de onda andarne
utöfva långt större inflytande på
människorna än de goda. Tron på ett
lif efter detta var allmän. Olika
tänkande i religiöst afseende förföljdes
aldrig och fördömdes ej ens.

På grund af sin vidskepelse
dyrkade de amuletter och trodde på
trolldom. De hade visserligen inga
häst-*kor och kastade inte ärter i sjön
un-<ier månsken för att bli af med vårtor,
men de gjorde besynnerliga mixturer
af ormstjärtar, tänder af giftiga djur
och örter, som sedan användes för
olika ändamål. Amuletterna afsågo ej
blott att tillföra sina bärare lycka utan
äfven att bringa olycka åt deras fien-

der. Följden häraf blef, att olyckor
och missöden, som drabbade en af
•dem, oftast tillräknades det inflytande,
som någon amulett, buren af dennes
fiende, utöfvat.
Själfbevarelseinstink-ten och hämdlystnaden voro så
utpräglade, att när ett sådant fall
misstänktes, hela stammen tog den af
olyckan drabbades parti, den
förmodade, fiendtligt sinnade ägaren af de
utpekade amuletterna anklagades för
den skedda olyckan och hade sedan föga
utsikt att rädda lifvet. Han tvangs
att t. ex. doppa sin hand i kokande

olja, att svälja gift eller genomgå
något annat prof, hvarigenom hans oskuld
skulle bevisas. Bestod han profvet
utan att fä något märke af oljan eller
att dödas af giftet blef han frikänd. I
motsatt fall bands han vid ett träd,
och gamarne förtärde honom bit för
bit medan han ännu lefde. Ett
vanligt bruk var äfven att offra oskyldiga
personer för att förmildra någon ond
andes vrede.

Att dessa människor voro krigiska
behöfver knappt sägas, och många voro
därtill människoätare. Innan de hvita
först kommo dit, hade de emellertid
så få orsaker till ofred, och deras
tvister bilades så lätt, att krigen
vanligen inskränkte sig till en
skärmyts-ling eller på sin höjd ett anfall,
hvarunder de starkare fick några fångar
att offra åt sina gudar och kalasa på
själfva.

Till detta primitiva svarta folk kom
de civiliserade hvita männen. De
svarte hade bearbetat järnet till
knif-var och spjutspetsar. De hvite hade
gjort bösspipor och kanoner af det.
De svarte hade gjort båtar genom att
urhålka trädstammar, de hvita hade
byggt fartyg, som kunde segla öfver
oceanen. De svarte hade bryggt ett
slags vin af växtsafter, de hvite hade
lärt sig konsten att destillera
spritdrycker. Den tydliga öfverlägsenheten
af de hvites produkter kom de svarte
att taga emot dem med öppna armar.

Ett af det civiliserade lifvets
vanligaste bruk var kändt äfven i Afrika.
Folket där hade lärt sig fördelame af
byteshandel. Och det var för affärer,
som de hvite kommo dit — affärer af
det ohyggligaste slag — de hvite kommo
för att köpa slafvar, och de svarte
hade sådana till salu.

Rätt egendomlig är förklaringen
öfver slafveriets tillvaro bland dessa
stammar, åtminstone för oss nu, då vi
höra, att den var produkten af ett
barmhärtighetsverk, en förmildring af
straff från slafägarens sida. I stället

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:59:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1903/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free