Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1, januari 1903 - Slafhandeln i Amerika. En redogörelse i tre afdelningar. Af John R. Spears. Bearbetning för Varia af E. R. Afd. I: Hur slafvarna uppbringades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade ban satt sin fot i land, förrän
fyra karlar rusade på honom, bundo
honom och förde honom i hans egen
kanot ombord på samma fartyg, hvars
kapten, som åsett hela förloppet,
genast köpte honom.
Medan ett engelskt slafskepp, Briton,
låg i Beninbukten, kom en höfding,
känd under namnet kapten Lemma,
ombord för att mottaga de vanliga
gåfvorna. Några minuter senare
syntes en kanot med tre negrer i passera
viken. Höfdingen sände genast sina
följeslagare ut för att föra dessa tre,
som tillhörde en annan stam, ombord,
där han utbjöd dem till salu. Två af
dem befunnos användbara och köptes,
men den tredje refuserades på grund
af hans ålderdom. Höfdingen lät då
föra denna ned i en kanot, där han
gjordes ett hufvud kortare och
kastades i sjön.
En beryktad slafsäljare, Ben
Johnson, kom en dag ombord på samma
fartyg och sålde en ung flicka, som
han nyss stulit. Då han lämnade
fartyget på ena sidan, nalkades på den
andra en kanot med två resoluta män,
som frågade efter flickan. Då de
er-foro, att hon blifvit såld af Ben,
förföljde de denne, lyckades fånga
honom och förde honom ombord på
fartyget.
»Ni tänker väl inte köpa mig häller»,
sade Ben Johnson till kaptenen. »Ni
känner ju mig och vet, att jag är en
stor köpman.»
»Om de vill sälja dig, vore du också
fan själf,» svarade kaptenen, och
därmed blef människotjufven Ben
Johnson själf som slaf instoppad i bur.
Denna historia är särdeles
betecknande för kaptenernas uppfattning om
rätt och orätt på den tiden. De ville
ej själfva stjäla en neger, men köpte
honom gärna af hvem som hälst och
under hvilka omständigheter som hälst.
Samtidigt med den ökade
efterfrågan af varan aftog kaptenernas
samvetsskrupler, och allt efter som medel-
talet slafvar på en skeppslast växte ^
ökades brådskan att fylla detta antal.
Kapten Lindsay kunde hålla fyrtio
slafvar vid godt hull under däck,
medan han förskaffade sig de femton eller
tjugu efter den gamla långsamma
metoden, men när kapten Billy Boates
från Liverpool, en beryktad
slafskep-pare, som var »tiggare född för att dö
som Lord», hade tvåhundrafemtio
slafvar ombord på sitt skepp Knight, så
tordes han inte vänta så länge på de
hundra återstående, ty då kunde de andra dö.
Handeln, som börjat med, att de
lagliga ägarne af slafvar sålt dessa
emot gods till ett visst värde,
öfver-gick så småningom därtill, att hela
laster af stulna, förut fria män köptes
för vrakpris och slutade med att de
hvite utrustade de svarte för
röfvare-expeditioner till det inre af landet,
hvarvid hela kolonier röfvades bort
och gjordes till slafvar utan andra
kostnader än litet krut och besvär.
Man har konstaterat dylika
röfvare-bragder redan 1757, och en
beskrif-ning, afgifven under ett officiellt
förhör af en fullt trovärdig person, som
år 1776 tvingades att deltaga i en
dylik expedition, är så hemskt att vi
här ej vilja återgifva densamma i
detalj. Vi kunna blott nämna, alla slags
tortyr, som dessa kannibaler kunnat
uppfinna, från låtsad mildhet och
kärlek ända till de hemskaste fysiska
lidanden, användes mot dem, som gjorde
motstånd eller voro för gamla och för
unga för att tjäna som slafvar, att
hela byar brändes och döendes
jämmerrop ljödo hemska, där dylika
expeditioner dragit fram.
De förnämsta offren för dessa
bragder voro de åkerbrukande stammarne
i det inre af landet. Och så långt
gick denna orättfärdighet, att alla
fredsälskande stammar till slut spårlöst
försvunno från trakterna intill kusten,
och att de vilda människoröfvarne
senare ej hade annan utväg än att stjäla
och sälja hvarandra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
