Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1, januari 1903 - Slafhandeln i Amerika. En redogörelse i tre afdelningar. Af John R. Spears. Bearbetning för Varia af E. R. Afd. I: Hur slafvarna uppbringades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hundra slafvar hvar. Tio år senare
hade antalet ökats till ett hundra sjuttio,
som kunde tillföra marknaden mer än
20,000 slafvar pr år.
Liverpool började siafhandeln 1730
med ett fartyg för femton slafvar. 1752
hade Liverpool åttiosju skepp för i
medeltal öfver två hundra slafvar hvarje.
Orsaken till slafhandelns hastiga
uppblomstrande var lätt att finna ut.
Plantageägame i West-Indien hade
funnit det fördelaktigare att låta
slaf-vame arbeta ihjäl sig under kraftens
dagar än att nödgas underhålla dem
på gamla dagar. Förlusten af
arbetskrafter ersattes hastigt genom importen
från Afrika, och det fanns inga andra
bevekelsegrunder för dessa herrars
handlingar på den tiden än förtjänsten.
Priset på slafvar steg hastigt i
jäm-bredd med den stegrade efterfrågan.
Kapten Lindsay sålde sina första
slafvar för £ 35 stycket. Tjugufem år
senare fick han i medeltal £ 70 och
en Liverpoolfirma förtjänade på en
resa cirka £ 24,430 på en last af tre
hundra nittiotvå slafvar eller mer än
£ 62 pr stycke.
På afrikanska kusten kostade en slaf
år 1762 enligt en gammal räkning ett
hundra tio gallons rom. I en
redogörelse för handeln i Liverpool 1786
beräknades kostnaderna för en slaf
levererad i West-Indien £27 5 s. 10
d., hvaraf cirka £ 22 hade betalats
för slafven Med den första
prisstegringen följde en lika stor förändring i
metoden att skaffa slaflaster. Den
första förändringen var relativt mild.
Slafskepparne hade sällan visat sig
särdeles noggranna vid undersökning
angående slafägames rätt till de
utbjudna varorna, men det finns
omtalade tillfällen, då de vägrat köpa
slafvar, som bevisligen varit fria män och
blifvit stulna för att säljas. När
be-hofvet af slafvar ökades efter 1750,
gåfvo kaptenerna tillkänna, att
hvar-enda kroppsligen frisk individ, som
braktes ombord till försäljning, skulle
bli köpt utan något förhör angående
åtkomsten. Förr hade slafvar
hufvud-sakligen köpts uteslutande af
höfdin-gar och under fullt dagsljus, senare
kunde hvem som hälst föra en svart
ombord midt i natten och få full
valuta för honom.
Följden af detta tillkännagifvande
visade sig snart. Folk, som aldrig
under sitt lif haft någon utsikt att fä
äga en slaf, började föra den ene
efter den andre ut till fartygen. Två,
tre infödingar brukade komma
utpadd-lande i en kanot nattetid med en väl
bunden och med munkafle försedd
slaf, och den olycklige blef utan [-tvekan-] {+tve-
kan+} köpt och inburad.
Snart blef detta förhållande så
allmänt, att den regelbundna handeln
gällde öfvervägande infödingar, som
blifvit öfverfallna och bortförda. En
känd läkare, som tjänstgjort på
slaf-fartyg under senare hälften af
1700-talet tog på sin ed inför en kommité
af engelska parlamentet, att största
delen af de slafvar, som han utfrågat
under sin långa tjänstgöring på denna
kust, hade blifvit stulna. Han
illustrerade genom sina berättelser dessa
människotjufvars tillvägagångssätt. En
kvinna hade blifvit inbjuden att
besöka en granne. När hon trädde in
i hyddan, rusade två karlar på henne,
bundo henne och förde henne till ett
fartyg. En far och hans son, som
höllo på att plantera träd, blefvo en
kväll öfverfallna af fyra från skogen
framrusande män. En man från det
inre af landet, som farit ned till kusten
för att sälja sina produkter, blef
ombedd att följa med på ett besök å ett
fartyg i närheten under löfte att få ett
glas rom. Han följde med, men fann,
att hans kamrater sålt honom, ocb
nödgades stanna.
En timmerman, James Town,
berättade under ett förhör, att han såg
en slafhandlare sälja en slaf till ett
fartyg i Gallinas och ro i land igen
med de erhållna varorna. Men knappt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
