- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 6 (1903) /
50

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1, januari 1903 - Slafhandeln i Amerika. En redogörelse i tre afdelningar. Af John R. Spears. Bearbetning för Varia af E. R. Afd. I: Hur slafvarna uppbringades

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förtret, att bådas befolkning till slut
började tröttna på fäjden.

Vid denna tidpunkt lågo slafskeppen
Indian Queen, Duke of York, Nancy
och Concord från Bristol, Edgar från
Liverpool och Canterbury från London
förankrade i viken midt emellan de
två byame. Marknaden var slack, och
för att lifva upp affärerna uppgjorde
de fem kaptenerna en djäfvulsk plan
baserad på trätan emellan de båda
samhällena och på det faktum, att Nya
Calabars befolkning helt nyligen genom
kaptenernas åtgärder vunnit en
ansenlig öfverlägsenhet i antalet af eldvapen.
Som detta rykte spridt sig till Gamla
Calabar, mottogs ett budskap från de
engelska fartygen, att dessa ville medla
fred, helt gladt därstädes. Villkoret
var, att höfdingarne och den öfriga
manliga befolkningen i Gamla Calabar
skulle på angifven dag komma
oväpnade ombord på fartygen för att där
afgöra sina tvister med höfdingarna
och männen från Nya Calabar, som
sades ha fått samma uppmaning. Fri
förtäring af rom utlofvades, och
kaptenerna satte sin ära i pant på att
skydda det goda folket mot all fara
och skaffa dem säkra hem. Den
bestämda dagen kom och männen från
Gamla Calabar begåfvo sig af under
stort jubel. Deras höfding Ephraim
Robin John stannade dock hemma,
men sände en af sina hustrur som
gåfva till Nya Calabars höfding och
uppdrog åt sin broder Amboc och
tvänne yngre bröder att uträtta saken.
Dessa jämte tjugusju andra män stego
i en chefs kanot, och efter den följde
nio andra minst lika stora.

Först besöktes Indian Queen, där
de fingo ett synbarligen hjärtligt
mottagande. Därifrån gick chefskanoten
till Edgar och Duke of York, och
öfverallt serverades rom i massor. De
öfriga kanoternas besättningar spredo
sig på fartygen och förplägades
rund-ligt.

Verkan af detta festande visade sig

snart på deltagarnes rörelser, och de
sammansvurna skredo till handling.
Amboe och hans två bröder sutto i
kajutan på Duke of York, då
officerarne och besättningen plötsligt satte
ifrån sig bägarne, grepo vapen, som
lagts i ordning för tillfallet, och
an-grepo de intet ondt anande negrerna.

Ett vildt tumult uppstod. De tre
bröderna försökte krypa ut genom
kajut-fönstren, men blefvo inhalade och
slagna i bojor. På däck blefvo de som
gjorde motstånd nedhuggna, och de
som sprungo upp på relingen nedskjuta.
Äfven kanoterna skötos i sank, och
af deras besättningar släpades en del
om bord, många drunknade och några
summo mot land.

Bullret af striden på Duke of York
var signalen till de andra fartygen,
på hvilka negrerna angrepos på samma
sätt, och under den allmänna
villervallan nalkades i vild fart kanoter med
de beväpnade männen från Nya
Calabar, som fått i uppdrag att afvakta
signalen och gripa dera, som sökte
rädda sig i sjön. Men i sitt vilda hat
slogo dessa ihjäl de flesta af sina
fiender och togo endast få slafvar. Allt
i allt dödades och tillfångatogos mer
än trehundra af Gamla Calabars män
under detta fega, af hvita män
planlagda anfall.

Men slutet af historien är bäst.
Sedan Nya Calabars folket dödat eller
plockat upp den sista fienden, gingo
de ombord på fartygen för att mottaga
sin lön. Denna utbetalades äfven i
form af rågade mått för hvar och en
af de infångade fienderna jämte gratis
förplägning. För den senare visade
emellertid de medsammansvume sig ha
en viss respekt under dåvarande
omständigheter. Långsides Duke of York
fordrade höfdingen äfven en annan
belöning, nämligen den fångne Amboes
hufvud. Men som han väl visste, att
kaptenen på Duke of York inte hade
den ringaste lust att offra en enda slaf
för att tillfredsställa deras blodtörst,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:59:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1903/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free