Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1, januari 1903 - Slafhandeln i Amerika. En redogörelse i tre afdelningar. Af John R. Spears. Bearbetning för Varia af E. R. Afd. I: Hur slafvarna uppbringades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
erbjöd Nya Calabars höfding honom
att få den bäste mannen ur dennes
eget följe i utbyte mot Amboe och
därtill, att hans fartyg först skulle få
full last.
Vid detta erbjudande böjde Amboe,
som kunde engelska, sitt hufvud, knäppte
ihop händerna och bönföll kaptenen
att ej utlämna honom. Men denna
lågsinnade varelse sände honom — sin
egen gäst, som kommit oväpnad med
full tillit till hans hedersord — öfver
relingen, där hans hufvud blef
afhug-get och kroppen kastad i sjön till föda
åt hajame.
Resultatet af detta blodiga och
genomusla öfverfall var mellan tjugufem och
trettio slafvar per fartyg, hvaraf
tredjedelen infångades i sjön och måste köpas
af Nya Calabarsmännen.
Det knyter sig äfven ett annat
intresse till denna historia än fakta
angående massakern. Amboes tvänne
bröder blefvo sålda i Westindien, men
lyckades rymma till Virginien och
därifrån till Bristol, »hvarest kaptenen,
som fört dem öfver, fruktade att ha
begått en dumhet och funderade på
att taga dem till Amerika igen.» Men
innan han hann segla, brakte en annan
kapten, som hört historien om
massakern, saken inför domstol, och de båda
bröderna förklarades enligt habeas
cor-pus akten fria och återsändes till Gamla
Calabar. Det var härigenom, som
Cl arkson, slaf handelns ryktbaraste
motståndare, erhöll den autentiska historien
och använde den med oerhörd effekt
i sitt korståg mot slafveriet.
Men äfven ännu större uselhet gjorde
slafskepparne sig skyldiga till, när de
lockade de fria mulattflickorna ombord
på sina skepp och sedan förde dem
med sig och sålde dem, ehuru de voro
fullt medvetna om, att deras eget kött
och blod skulle födas på de
YVestin-diska plantagema.
Vi kunna här endast antyda hur
smittosam slafskepparnes förnedring var,
hur den spred sig till fartygens ägare,
huru dessa, hvars kontor ofta prunkade
af bibelspråk, genom att samtycka till
dylika handlingar blefvo sämre än de
råa kaptenerna, som aktivt deltogo i
brotten, huru hela nationer förföllo,
ända tills den brottsligaste af dem alla
genom det ohyggligaste af alla nutidens
krig återvann sitt sunda förnuft.
Mot slutet af det adertonde
århundradet, då handeln blef i lag förbjuden,
förändrades sättet för slafvarnes
anskaffande och öfverförande.
Europeiska kryssare lågo längs kusten för att
förhindra trafiken, och för slafskeppen
gällde det att medan kusten var klar
på ett ställe, smyga sig in, få fartyget
lastadt och segla därifrån så fort som
möjligt. För detta ändamål inrättade
slafhandlame stationer här och hvar
vid kusten, byggde kolossala
inhägnader, hvari slafvarne inspärrades i
hundratal och bevakades, tills ett fartyg
kom, och voro sålunda redo att
expediera en last på en enda natt.
De största af dessa slafdepåer voro
Don Pedro Blancos i Gallieafloden och
Da Souzas vid Whydah. Till Gallina
fördes slafvar från det inre landet på
alla strömmar längs Guincakusten.
Floden är full af små öar, och på några
af de närmast kusten liggande
uppblomstrade stora faktorier, hvars ägare
lefde som furstar, bodde i lysande
palats och höll sig med välförsedda
harem.
Betecknande är det erbjudande som
Da Souza en gång gjorde en engelsk
slafskeppare att skänka honom en hustru.
»Ni kan få en fransyska, spanska,
grekiska, cirkassiska, engelska, holländska,
italienska, indiska, afrikanska eller
amerikanska,» sade han leende.
Ehuru marknadspriset föll betydligt,
aftog ingalunda slafjakterna, utan
utsträcktes ända till tjugutals mil inåt
landet, och att deras ohygglighet ej
tilltog berodde endast därpå, att
människorna ej kunde hitta på någon
gräsligare form af tortyr och förnedring än
den som redan användts.
UBRARY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
