Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2, februari 1903 - Första akten af Stiliga Agusta. Af Gustaf af Geijerstam - Scen 5 - Scen 6 - Svenska herresäten. Sturefors. Af S. P. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hör jag. Gå nu ner efter mer ved. Och
kom igen i morgon bittid.
Andersson.
Jag ska’ passa på en dag, när lilla Agusta
är nådigare. Kanske man får lof att säga
sötnosen (ut höger).
SCEN 6.
Agusta. Marta. Sedan Doktorn.
Marta (hastigt in med ett papper
och en sedel i hand).
Hvem var det, som gick?
Agusta (återigen med alldeles ny
ton).
Det var portvakten, som var här med ved.
Marta.
Har det varit nå’n annan?
Agusta.
Ja, bokhållam i kryddbod’n var här med
en räkning. Men jag sa’ att han fick vänta.
Och då gick han.
Marta.
Hvarför gjorde Agusta det?
Agusta.
Det vet man väl, att i oktober har
herrskaperna nyss betalt hyran och nu gick ju
den förra jungfrun också.
Marta.
Det var riktigt snällt och omtänksamt af
Agusta.
Agusta.
Så var det alltid hos mamma hemma på
Broby. Så det måtte jag väl veta. Men
det är en till, som varit här. (Doktorn
kommer. Agusta niger.)
Doktorn (till Marta).
Kommer du inte snart?
Marta.
Genast! Hvem har varit här?
Agusta.
Herrskapets förra, vet jag. Hon sa’ att
hon hade glömt sin spegel. Men den hade
hon glömt med flit, det såg jag. Hon kom
för att få tala om herrskapet.
Doktorn.
Hvad sa’ hon?
Agusta.
Det vet inte jag. För jag hörde inte på
henne. Jag gaf henne skjuts, så hon kom
ut, fortare än hon hade kommit in.
Doktorn.
Hahaha! Det gjorde den markattan godt.
Marta.
Ta’ nu det här, Agusta. Här står, hvad
ni ska’ köpa. Vi äter inte middag förrän
klockan fem.
Agusta.
Jag springer tvärs öfver gatan och är
tillbaka på ett par minuter (ut höger).
Doktorn.
Jag ser, att du hade rätt, Marta. Henne
vore det en verklig synd att misstänka.
Marta.
Ja, ser du det, John. Det är ju en skatt
vi har fått, en riktig skatt.
Ridd.
SVENSKA HERRESÄTEN.
STUREFORS.
Af S. P. S. ,
Teke så långt från Linköping ligger
* på en i den täcka sjön Erlången
utskjutande udde det vackra Bielkeska
fideikommissgodset Sturefors. Stångån,
som bär utmynnar i Erlången, bildar
kort före sitt utlopp i sjön en rätt
stark fors och möjligen däraf fick godset,
som redan på 1300-talet omnämnes,
sitt äldsta namn Forssa. Det bebyggdes
till säteri af riksrådet Thure Nilsson
Bielke, hvilken för sin trohet mot
landets rättmätige konung, Sigismund, på
den stränge hertig Karls befallning
halshöggs vid Linköpings blodbad år
1600. Denne Thure Bielke ändrade
godsets namn till Thurefors, hvilket
namn efter hans kvarlefvande maka,
Margareta Sture, än en gång ändrades
— denna gång till Sturefors, hvilket
namn det sedermera fått behålla.
Genom Thure Nilsson Bielkes dotter,
Märta, kom Sturefors att öfvergå till
släkten Oxenstjerna, i hvars ägo det
stannade en tid bortåt. År 1700
innehades det af Kongl. rådet, grefve Carl
Piper, Karl XII:s i rysk fångenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
