Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2, februari 1903 - Ur skrifmaskinens historia. Af B. Hj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR SKRIFMASKINENS HISTORIA.
Af B. Hj.
Ckrifvarkramp, skrifvarsjuka — eller
^ hvad det nu kallas — hur ofta ha
ej förbannelserna öfver detta onda ljudit
i öronen på anhöriga till journalister,
författare och affärsmän, som ha
mycket att arbeta med pennan!
Och dock finns det ett instrument
— låt oss kalla det så — som
förtager dess verkningar och möjliggör
icke blott arbetet för den trötta
handen, utan också har många andra
fördelar för den, som vill komma fort
fram utan risk att förstöra sin
skrifvar-förmåga i det ena eller andra
hänseendet.
Vi mena skrifmaskinen, denna
mänsklighetens välgörare, som under årens
lopp blifvit af lika stor betydelse som
telegraf och telefon. Det vill med
andra ord säga, att den blifvit
oumbärlig, då det gäller att hastigt
verkställa ett arbete.
Redan 1714 uttog en engelsman,
Henry Mill, patent på en skrifmaskin,
men han lyckades aldrig fullborda sin
uppfinning. Gång på gång uppstod
denna idé hos uppfinnarfantaster både
i den gamla
och nya värl-
den. Då
uppfann en
fransman i i8:de
århundradet en.
apparat,
liknande en
skrifmaskin, afsedd
att trycka
upphöjda bokstäf-ver för blinda.
Och 1829
beviljades i
Washington patent
på en
skrifmaskin åt mr
W. A. Burt.
Fyra år senare tog en fransman i
Marseille ut patent på en apparat, som han
kallade * typografisk maskin eller penna.»
Till skillnad på nutida skrifmaskiner
rörde sig här mekanismen öfver en
fastsittande pappersyta. Efter
illustrationerna att döma synes denne
fransman ha funnit grundprincipen för de
moderna skrifmaskinerna, ty typarmarna
i hans maskin bilda en slags korg och
röras medelst häfstänger liksom på det
nuvarande tangentbordet.
År 1841 uttog en blind fransman
patent på en liknande maskin, som
säges ha blifvit använd på flera ställen.
År 1843 konstruerade herr Charles
Thurber i Amerika en skrifmaskin,
hvars modell ännu finns kvar. Den
var mycket klumpig och ohandterlig.
Äfven denna var afsedd för blinda,
då tangentbordets typer voro upphöjda.
Många försök blefvo sedermera gjorda
att konstruera en skrifmaskin, som
skulle kunna ersätta pennan, men alla
hade svåra brister. Det var först 1867,
som två tryckeriarbetare i Milwaukee,
Sholes och Soulé, lyckades konstruera
en maskin för
numrering af
sidorna i
skrif-böcker. Detta
var ursprunget
till den
moderna skrifmaskinen. Ungefar samtidigt
härmed
konstruerade en
amerikan vid
namn Pratt,
som då
vistades i England,
en maskin, som
kunde skrifva
en bokstaf i
DKN PÖRSTA SKRIFMASKINEN SOM UTSLÄPPTES
I MARKNADEN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
