Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2, februari 1903 - Ur skrifmaskinens historia. Af B. Hj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sänder. Denna uppfinning kom till
Sholes’ kännedom. Och på mindre tid
än två månader hade han lyckats
tillgodogöra sig och utveckla denna idéy
så att han kunde framvisa den första
verkliga skrifmaskinen.
Under fem år utarbetade han icke
mindre än tretton olika modeller,
innan han — det var år 1878 —
slutligen lyckades framställa en, som var
lämplig att släppa ut i marknaden.
Som bekant är det icke nog för
en uppfinnare att göra en uppfinning.
Det viktigaste — och ofta det
svåraste — är att exploatera den. Sholes
hade lyckan att strax i firman
Re-mington finna män, som fullt insågo
den nya uppfinningens betydelse. Och
snart debuterade skrifmaskinen på den
amerikanska marknaden.
Ehuru icke mer än ett kvarts sekel
förflutit sedan denna tid, har
skri’ma-skinen dock eröfrat hela den
civiliserade världen och en del af den
ociviliserade — åtminstone älska vi att
kalla den så. En sir Harry Johnsson,
som nyligen åter vän dt från ett besök
i Östra Afrika, har nämligen beställt
en skrifmaskin för den mörkhyade
kungen af Uganda, i hjärtat af denna
världsdel. Detta lands konung har
för öfrigt en gång förr förvånat
världen, då han, omedelbart efter det mr
Stanley »upptäckt» honom, begärde
att kristna missionärer skulle hitsändas
honom för att omvända hans folk.
Civilisationen går som synes framåt
med snabba steg.
Att vara sangvinisk tillhör en sann
uppfinnares natur. Men äfven i sina
mest fantastiska drömmar har nog icke
mr Sholer drömt, att hans uppfinning
så hastigt skulle blifva oumbärlig för
den cviliserade världen.
Man har beräknat, att det för
närvarande finnas 700,000 skrifmaskiner
i bruk, däraf hälften tillverkade af
Remingtonverken.
Förtjänsten af skrifmaskinens segrar
tillkommer i första rummet dessa verks
tekniska chef, J. Walter Earle, som
med stor energi arbetade för dess
spridning i Amerika. Snart nog fann han
och hans chefer tiden inne för en
utvidgning af affären, och mr Earle
reste till London, där han upprättade
ett kontor, från hvilket firmans numera
så storartade europeiska verksamhet
skötes.
I allmänhet se engelsmännen med
oblida ögon — för att använda ett
mildt uttryck — att amerikanarna
inkräkta på deras affärsmarknad. Men
då nu Earle kom öfver till England,
fanns det ingen anledning att taga
emot honom och den uppfinning, han
ville exploatera, med misstro. Ingen
konkurens fanns. Fältet låg fritt och
öppet för nykomlingen. Och med all
den energi och organisationsförmåga,
som skaffat honom framgång på
andra sidan Atlanten, tog han detta fält
i besittning.
Det första en uppfinnare i England
har att göra är att söka få sin
uppfinning pröfvad vid hofvet. Förr än
hofvet afgifvit sitt godkännande
utlåtande, anser engelsmannen icke en
uppfinning användbar. Mr Earle
lyckades snart nog att intressera både
drottning Victoria och prinsen af
Wales för sin uppfinning. Och så var
marknaden vunnen. I
regeringsdepartement och andra offentliga
inrättningar antogs den nya maskinen,
afdel-ningskontor uppsattes i en hel del
landsortsstäder och inga ansträngningar
sparades för att göra uppfinningen
populär.
Det dröjde ej länge, innan affären
utsträcktes till öfriga europeiska land.
Och f. n. finns knappast i hela den
gamla världen en stad med mera än
100,000 invånäre, där ej ett
afdelnings-kontor af Remingtonfirman är
upprat t ad t.
I Ryssland, där alfabetet ju är
synnerligen barbariskt, dröjde det rätt
länge, innan skrifmaskinen vann insteg.
För tolf år sedan fanns sålunda icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
