Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4, april 1903 - Personer och händelser. Af O. H. D. - Den engelska ministären - General Macdonalds själfmord - Ny engelsk örlogshamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Härtill komma de dryga skatterna och slut*
ligen äfven missnöjet med den roll England
spelade i Venezuela-afFären, i hvilken
regeringen med rätt eller orätt förebrås att ha
krafsat kastaniema ur elden åt Tyskland.
Resultatet af allt detta är, att ministären
vid de omval, som skett till underhuset,
sett sina anhängare slagna, och i stället
liberaler och anhängare af arbetarepartiet
valda med stor majoritet. Då mr
Cham-berlain sålunda åter skall infinna sig i
underhuset, mötes han därstädes af icke
mindre än fyra nya ansikten, representanter
för valkretsar, sådana som Woolwich, som
i åratal förut varit konservativ, men nu
sändt en arbetarekandidat, mr Crooks, till
underhuset. Till tröst härför har mr Joseph
Chamberlain åter varit Citys gäst och i
Guild Hall uppbyggft sina åhörare med att
säga — raka motsatsen af hvad han sade
före kriget. De beskyllningar och
förebråelser, han då riktade mot boers för
grymhet mot de stackars infödda kaflfrerna, och
förtryck af den ännu svårare hemsökta
engelska befolkningen, ha nu gjort sin
verkan; de bidrogo till att framkalla ett krig,
som kostat minst 20,000 människor lifvet
och så där en 240,000,000 pund sterling
eller 4,320,000,000 kronor. Nu har
emellertid mr Joseph Chamberlain förklarat, att
alla dessa anklagelser och förebråelser
voro dels mycket öfverdrifna, dels alldeles
gripna ur luften; boers måste frikännas från
de missgärningar, man förut lagt dem till
last, och ha visst icke uppfört sig mot de
infödda på ett för hvarje civiliseradt folk
ovärdigt sätt. Mr Chamberlain är i
sanning en behändig man ; han behöfver
numer fria händer för att efter behag kunna
behandla de svarta, liksom han förut
behandlade boers; återstår blott att se, om
äfven denna gång den allmänna meningen
skall föra honom framåt på sin vågrygg.
Hvilken fara införandet af
General gula arbetskrafter medför har
tdacdonatds alltför tydligt framgått af
för-sjå/fmord. hållandena i Förenta staterna
i norra Australien, där man
nu omsider med stora svårigheter måst
befria sig från ett element, som fördärfvar
alla förhållanden på arbetsmarknaden och
alldeles upphäfver jämvikten i aflöningama.
Man kan icke heller vara blind för de
ohyggliga moraliska följder, som införandet
af detta främmande element så lätt
medför för svagare karaktärer, och mer än ett
exempel föreligger på den korruption och
den sedliga förnedring de asiatiska
inflytandena utöfva. Det färskaste exemplet
föreligger emellertid i det själfmord, som
den för öfrigt förtjänstfulle och duglige
engelska generalen Macdonald’ befälhaf-
vare på Ceylon, begått. Det är icke
allom gifvet att vara en sir Henry
Have-lock, en Lawrence, eller en Colin
Camb-pell, och general Macdonald, som tjänat
sig upp från de lägsta graderna, synes ha
dukat under för de frestelser till tyranni,
gpmihet och utsväfningar, hvilka, så att
säga, ligga i luften i Indien och bortre
Asien. Son af ett fattigt torparefolk i
Skotland, stod han först i en klädeshandel i
Invemess, innan han grep till musköten
och tog värfning i det gordonska
höglän-dareregementet. Duglig och påpasslig i
tjänsten, tapper och oförtruten i striden,
befordrades han borta i Indien, där han
deltog i lord Roberts fälttåg mot
Afghanistan, var sedan med i striden vid
Maju-bahill och tjänstgjorde slutligen som
öfver-ste under lord Kitchener i Egypten, där
han deltog i slaget vid Omdurman. Vid
Paardeberg blef han visserligen svårt sårad,
men kunde dock deltaga i lord Robens
marsch på Bloemfontein. Efter krigets slut
blef han öfverbefälhafvare på Ceylon, där
hans bana slutade under anklagelserna för
grymheter mot de fångna boer och sedliga
förbrytelser af svårare slag. Han gick
emellertid rättvisan i förväg och tog sitt eget lif.
I Tyskland har man på en
Ny engelsk gång fått myror i hufvudet
ör/ogshamn. öfver underrättelsen, att
engelsmännen ha för afsikt att
skapa sig en ny utgångspunkt åt sin marin
och anlägga en stor örlogshamn på
nordvästkusten vid Saint Margaret’s Hope i
Firth of Forth. I och för sig hade väl
detta icke så mycket att betyda, om icke
anledningarna till denna plan vore sådana,
att de med rätta måste väcka en
obehaglig uppmärksamhet i Tyskland. Den nya
hamnen synes nämligen vara direkt riktad
mot tyskarnes välde i Nordsjön, och detta
omtalas också utan omsvep i den engelska
tidskriften National Review, som länge
förordat företaget och alltid haft till sin
käpphäst misstron mot Tyskland. Valet af den
nya hamnens läge är utan tvifvel det
fördelaktigast möjliga. Firth of Forth
erbjuder ett storartadt utrymme för en flotta,
utseglingen är lätt och leder rakt ut i
Nordsjön och raka vägen in i Skagerak; en
från St. Margaret’s Hope utlöpande flotta
behöfver icke såsom flottan från Portsmouth
praktisera sig uppför ett svårt farvatten
såsom kanalen och har icke heller lång väg
till de punkter, på hvilka den till äfventyrs
kommer att operera, eller i händelse af
motgångar lång väg till den skyddande
hamnen. Som man ser, börjar den tyske
kejsarens uttalande, att >Tysklands framtid
ligger på hafvet» bära frukt, enär den makt,
som herraväldet på detta främst af allt lig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
