Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4, april 1903 - Personer och händelser. Af O. H. D. - Ett ryskt kejsarmanifest - Kejsar Wilhelm i Köpenhamn - Stambuls fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lokalkommitté, furst Dolgorukov, afsattes,
adelsmarskalken Stakhovitsch fick uppbära
stränga förebråelser, liksom äfven
presidenten Skipov i Moskva. Allt detta hjälpte
emellertid föga. Kommittéerna
sammanställde emellertid sina fordringar, som
innehålla ett minimum af de äskade reformerna:
afgiftsfri och allmän folkundervisning,
prästernas uteslutande från skolornas
öfverva-kande och tillåtelse for zemstvos eller
krets-representationerna att kontrollera dem,
inrättandet af valbara sockenråd, upphäfvandet
af kommunens och den faderliga
myndigheten öfver till myndiga år komna bönder,
afskaflfandet af dagsverksskyldigheten och
den solidariska ansvarsskyldigheten med
afseende på beskattningen, de indirekta
skatternas och tullames ersättande med en
progressiv inkomstskatt på alla inkomster.
I hvad mån de i zarens manifest utlofvade
åtgärderna komma att i någon mån
tillmötesgå dessa fordringar, kan endast framtiden
utvisa, men skall Ryssland verkligen
räddas från alltför djupgående skakningar,
kunna de regerande dock icke längre slå
döförat till; de klasser, som nu bära fram
reformkrafven, ha nämligen en helt annan
betydelse än de kretsar, ur hvilka
nihili-stema utgingo; stora äro utsikterna
visserligen icke, men alldeles saknas de icke
heller.
Den tyske kejsarens länge
Kejsar Wilhelm omtalade resa till Danmarks
/ Köpenhamn, hufvudstad har nu omsider
företagits med anledning af
den gamle kung Christian IX:s födelsedag,
och alla tidningar ha öfverflödat af lof
öfver den tyske imperatoms stora
älskvärdhet mot den lilla nation, hans farfaders
store kanslär så obarmhärtigt stympade
under kriget 1864 och hvars i freden i Prag
tillerkända rätt utan krus undertryckts af
segraren. Den höga gästen har nu, efter
hvad det vill synas genom det intresse han
visat det lilla landet med sin stora kultur,
med storm eröfrat dess invånare och lagt
den kejserliga vältalighetens plåster på det
dittills alltjämnt svidande såret. Tack vare
den rent af underbara suggestionsförmåga
regentema i våra dagar synas ha blifvit
utrustade med mot hvad som fordom var
fallet har det lilla Danmark på en gång
blifvit det stora Tysklands goda vän, och en
æra af fridfull vänskap och förtroligt
samförstånd bebådas för båda folken. Hvad
tiden dock går fort, och huru längesedan
synes det icke redan vara då furst
Bis-marck förklarade, att Tyskland i de på
den tiden likväl så svaga och fredliga
nordiska folken hade en fiende, mot hvilken
det ständigt måste vara på sin vakt och
mot hvars anfall det måste försäkra sig
GENERAL MACDONALD.
genom att fråntaga Danmark Schlcsvig.
Sedan dess ha de nordiska folken
oupphörligt rustat ända till gränserna af sin
förmåga, men ha lika fullt blifvit
Tysklands vänner. Ou ne pre te qiean richest
säger ordspråket, och man är icke häller
vän med andra än de starka.
I den muhammedanska
värl-Stambu/s fall. den gör en spådom om det
turkiska väldets fall för
närvarande stort uppseende. Den innehålles
i en bok med titeln Algifr, hvilket
betyder så mycket som »uppenbarelser om
folkens framtid i allmänhet och
osman-iis i synnerhet;» och muselmanerna tro,
att den har ingen mindre än
Muhammeds egen kusin Ali, den fjärde kalifen,
till författare, medan åter de
grekiskkatolske tillskrifva densamma sin påfve
Aphissis XI, som dog 1696. Spådomen
innehålles väsentligen i följande stycke:
>Då den dag af året, då den helige Markus’
dog, skall infalla andra dagen efter påsk
och den helige Antonius’ dag på andra
pingstdagen, skall jorden ropa till Herren,
förfärad öfver de olyckor, som skola
lössläppas öfver henne. ’ Liljan’ (konungen
af Frankrike) skall tåga mot ’lejonet’
(konungen af Venedig), men människornas son
(den moskovitiske zaren) skall underkufva
hela jorden och föra många krigare till
konungens af Venedig hjälp . . . Samma år
skall från Östern örnen’ (den tyske
kungen) komma. Han skall sväfva på sina
vingar öfver solen och hans otaliga
trupper skola stå människans son till förfogan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
