Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5, maj 1903 - De stora naturkatastroferna. För Varia af A. E. T. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utjämnande inverkan skulle hafva
bildat kontinenterna.
I vära dagar har en ny vetenskaplig
förklaringsgrund uppställts, grundad på
den moderna forskningens resultat, och
visande hvilka enkla orsaker, som
framkalla eruptioner och jordbäfningar.
Denna skall närmare omnämnas längre
ned.
Af alla jordklotets inre revolutioner
ästadkomma jordskalfven den största
verkan, sträckande sina häijningar öfver
hela länder och ofta med skakningar,
som äro kännbara öfver en hel världs-
del. De gamles skrifter berätta
mycket om sådana händelser, ehuru de
ofullständiga geografiska begreppen,
samt den vidskepliga fruktan
jordbäf-ningame och vulkanernas utbrott
framkallade, gjort att dessa legender sakna
egentligt vetenskapligt värde. Ett
omnämnande af de sedan forntiden
inträffade jordbäfningame saknar dock
ej sitt egna intresse, enär de genom
desamma uppkomna våldsamma
för-ändringame af världskartan äro
obekanta för de flesta, och di det vid
dessa tillfällen inträffat flera saker, som
kunna synas underbara.
Det är intet tvifvel om att den
geologiska skaparkraften inom jordskorpan
med åren betydligt aftagit, och att
om-störtningarne i den inre glödande
massan blifvit sällsyntare; de många
utslocknade vulkaner som finnas, visa
att afkylningen alltmera fortskrider.
Därigenom måste man antaga, att
fordna jordbäfningar och eruptioner
haft en långt större verkan, alstrade af
starkare krafter, hvilket äfven förklarar,
huru forskame kunnat finna så väldiga
spår af dessa fordna förödelser.
De lifsyttringar af den glödande
centralelden inom jorden, som vi tidtals
bevittna, måste därför anses som svaga
afbilder utaf de våldsamma härjningar
jordytan undergick under forntidens
stora geologiska tidsåldrar, långt innan
lifvet ännu uppkommit. Sådana stora
omstörtningar äro de, hvilka inträffade
under den förhistoriska tiden,
åstadkommande genombrytningen af flera
utaf de nuvarande sunden, såsom vid
Gibraltar, hvarigenom Medelhafvet,
hvilket förr var en insjö, bereddes utlopp
i Atlanten; vid Bosporen; mellan Asien
och Australien, hvilka världsdelar
fordom sammanhängde; vid Calais, en
mängd andra att förtiga, och hvilkas
verklighet bevisats af forskarne. En
dylik händelse har äfven inträffat, då
Mexikanska viken uppkom genom ett
stort landområdes sjunkande i djupet,
och hvaraf Centralamerika samt
Vestindien äro kvarlefvor.
Mest bekant af alla dessa
revolutioner är dock utan tvifvel Atlantis’
försvinnande i hafvet. Det var en stor
kontinent, hvars plats nu intages af
den efter densamma uppkallade
oceanen, och hvars sista spår man ser i
dess bergstoppar, som nu i form af
öar uppsticka öfver hafsytan, Cap Verde,
Madeira och Kanarieöame. Den sjunkna
ön beboddes, säges det, af atlanterna,
ett mäktigt folk, med ett välde som
sträckte sig till Nilen, och som förde
krig mot grekerna. Den enda
historiska anteckning, som finnes om dem,
är af Plato, och alla senare forskare
ha endast med variationer upprepat
hans ord. Atlantis har varit mycket
omtvistadt, men man har funnit vissa
egendomligheter, som synas bekräfta
dess verklighet. Det har nämligen på
Kanarieöarne funnits några kvarlefvande
af ett märkligt folksläkte, guanchema,
med seder och bruk, som påminde om
egyptiernas, och hvilka äfven kände
konsten att balsamera mumier; Plato
skall dessutom af de egyptiska
prästerna hafva erhållit de första
underrättelserna om Atlantis.
Dessa omstörtningar, hvilka låtit hela
kontinenter finna sig undergång, synas
oss så väldiga och otroliga, men en
närmare granskning af jordens
dimensioner visar, huru obetydliga de äro för
den geologiska skaparkraften. Man
vet nämligen att jordens högsta berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
