Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 7, juli 1903 - Personer och händelser. Af O. H. D. - Jubilerande kompositörer - Telegraferingen utan tråd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klemnting, foto.
EMIL SJÖGREN.
sen eftervärld har måst godtgöra hvad
deras samtid försummade. För dylika bittra
öden utsattes numer knappt någon
konstnär, tvärtom händer till och med, att han
kan få skörda beröm och ära redan långt
förr än han ännu lämnat det fulla måttet
för hvad han förmår åstadkomma. Med
Grieg är detta visserligen icke fallet. Hans
lifsgärning är tillräckligt omfattande och
afslutad för att prägla hans konst och
skaplynne; och om också — hvilket tonkonstens
vänner af allt hjärta tillönska honom —
ännu åratals verksamhet måtte förunnas
honom, torde denna icke förändra den
allmänna karaktären af hans tondiktning.
Rätta området för denna har Grieg funnit
i det nationella elementet, i de toner, som
legat gömda och bundna hos hans folk.
och för dem har han också gjort sig till
en oförgätlig tolk. Vare sig det gällt att
förläna toner åt Bergliots klagan vid sin
makes Einar Tambarskelfves bår eller följa
Peer Gynt på hans irrfärder genom lifvet,
eller att frammana stämningar och bilder
från Holbergs tid eller sätta musik till
Norges skalder, alltid återfinnes detta
innerliga rent nationella drag, som med sitt
svårmod, en viss sönderslitenhet i stämning,
och sina energiska, stundom dystra, stun
dom vilda eller öfvermodiga ansatser
påminner om en vild, hårdför och söndersliten
fjällnatur, om de dystra, öde vidderna, om
lifskraftig och dådlysten sträfvan och denna
känsla af oändligheten, som ammas af
is-bräens och hafvets öfverväldigande
majestät.
I likhet med så månget annat snille
synes Grieg ha erhållit sina gåfvor såsom
mödemearf. Hans moder blef åtminstone
den, som först undervisade honom i
piano-spelning och öppnade tonernas värld för
det sexåriga barnet. Sin egentliga
musikaliska bildning erhöll han sedermera vid
det världsberömda konservatoriet i Leipzig,
och af de kompositörer, som mest
påverkat honom, nämnas Chopjn och
Schu-mann, hvilken sistnämdas inflytande också
länge spåras i hans kompositioner, innan
dessa utvecklade sig till hela fullheten af
sin ursprunglighet.
Hör Grieg till de kompositörer, hvilka
förvärfvat sig kosmopolitisk ryktbarhet och
för öfrigt stå i första ledet, så sträcker sig
åter Emil Sjögrens rykte väl knappast
utom Sverige, ,-vfven han kunde den 16
juni fira sin femtioårs födelsedag. Med
mycken ursprunglighet i sin tondiktning
saknar han emellertid hvarje speciellt
nationellt drag, och att kalla honom för
»svenskarnes främste nu lefvande välgörare på
musikens område* torde bestämdt vara för
mycket. Därtill äro hans kompositioner
allt utom tillgängliga för andra än det
relativa fåtal af upplysta, som befinnas vara
i besittning af nyckeln till att riktigt förstå
dem. Emil Sjögren har icke heller, i likhet
med sina samtida framstående kolleger,
Stenhammar, Hugo Alfvén, Peterson
Ber-ger, sträckt sin verksamhet till
instrumenteringens stora konst och har ingenting
komponerat för orkester eller operan. Hans
fantasi »Helga tre konungars ökenvandring»
som uppförts af Kungliga operans orkester,
har icke heller instrumenterats af honom
själf. Hans område äro visan och
tonsätt-ningama för pianot, och på detta område
intager han också ett framstående rum.
Medan italienaren Marconis
Telegraferin- uppfinning att använda de
gen utan trdd. elektriska vågorna till
telegrafering utan tråd genom
luften gör sin rund genom världen, men
fortfarande synes vara i behof af många
förbättringar för att kunna verka fullt
säkert och pålitligt i alla väder och framför
allt för att de på detta sätt afsända
telegrammen icke skola råka på afvägar och
uppfångas på andra ställen än dem, för
hvilka de äro afsedda, börjar en annan
uppfinning att likaledes telegrafera utan
tråd alltmera arbeta sig fram och på sig
fästa den allmänna uppmärksamheten.
Denna telegrafering utan tråd sker emel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
