Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 7, juli 1903 - Köpenhamns frihamn. Af Ricard Amdrup. Öfversättning från förf. manuskript
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drade båglampor öfver Köpenhamns
frihamn.
Det var i mars 1891, som lagen
om Köpenhamns frihamn blef antagen
af riksdagen, och omedelbart därefter
påbörjades det jättelika arbetet. Den
sextio hektar stora terrängen blef till
väsentlig del tagen från hafvet, i det
man byggde ut mäktiga dämningar
och torrläde genom utpumpning den
härvid bildade bassängen, som
fördjupades med hjälp af tre väldiga
gräf-ningsmaskiner, hvilka sammanlagdt
bortskaffade 1,550,000 kbm. jord. Flera
gånger bröt hafvet in och bortsköljde
flesta slags varor tullfritt införas,
omlastas, sorteras, förädlas och åter
utföras. På frihamnens område kunna
uppföras fabriker, i hvilka
råmateria-lerna underkastas behandling, och först
då de framställda produkterna skola
införas i landet öfver tullgränsen, måste
de förtullas enligt gängse taxa.
Härigenom blir frihamnen ett stycke
utland midt i Danmark, ty tullmässigt
står den närmare i beröring med
främmande nationer än med moderlandet
och utgör på så sätt en komplettering
till frilager och kreditupplag, hvilka på
grund af deras mera begränsade ut-
I.OFTOMAGASIN TÅ VÄSTKAJEN.
fördämningarna, men efter 2 y* års
förlopp var hela anläggningen färdig,
kajerna, bålverken och magasinen
uppförda och redan i november 1894
kunde frihamnen öppnas för allmän
trafik.
Som en fristad för handeln, som ett
stort öppet öga ut mot världsmarknaden,
ligger nu frihamnen. På landsidan är
den omgifven af ett 2,8 meter högt
järnstaket (den s. k. tullgränsen) och
alla varor, som föras genom de tre
öppningarna på detta staket äro
underkastade den vanliga danska
tullbehandlingen. Men utåt står frihamnen
öppen, inom dess område kunna de
rymme icke tillåta anläggningar af
industriella företag.
När man kommer resande från
Malmö med ångfärjan, får man, så snart
denna gjort en sväng om sjöfästningen
Tre kronor, öga på frihamnens
kolossala byggnader, som framstå klart
tecknade på bakgrund af staden
Köpenhamns silhuett. Förbi en
trehundra-nittio meter lång, i beton gjuten
våg-brytare glider ångfärjan därpå in i
frihamnen. Man ser då från däcket
huru vattenarealen genom hamnarmar
är uppdelad i tre stora basänger, nord-,
mellan- och sydbassängen. Där mellan*
och sydbassängema mötas ligga två för*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
