- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 6 (1903) /
465

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 8, augusti 1903 - Franska hustrur och mödrar. Bearbetning af Chicot

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ha g i sin ställning eller klagande öfver
någon obekvämlighet. Alla, som
besöka dem, lämna huset med etttrefligt
intryck och drömma ej om, att när
den siste försvunnit, ekonomien genast
åter härskar oinskränkt och att den
småleende värdinnan sätter sig nedtill
en middag af korf och kål eller äter
det kalla buljongköttet med litet olja
eller ättika. »Pot-au-fae» eller
köttsoppa utgör i själfva verket en
festmåltid; oftare lagar modern en soppa
på torra skorpor, uppblötta i en del
vatten, hvari man kokat grönsaker och
förhöjd med tillägget af ärtskidor eller
någon liknande delikatess. Om de bo
nära central-hallarna eller de
förnämsta salutorgen, går modern dit sent på
eftermiddagen och söker ut matvaror,
som ej kunna stå sig till dagen därpå
och slår ned på dem, emedan de
säljas till hvad pris som helst. Hvad
beträffar gamla ungkarlar eller
enklin-gar, som icke äro så slängda i att
handla, så finnes för dem en
karaktäristisk resurs, som tekniskt kallas
»les bijoux» eller kvarlefvor, som säljas
af kockame vid de stora restaurantema.
Dessa hopsamlas från dörr till dörr
och röras ihop på just ej vidare
aptit-ligt sätt. Men återförsäljarne sortera
och lägga upp de mångfaldiga bitarna,
som sedan rensas och vackert garneras,
hvarpå de sättas ut på rena tallrikar.
Kunder, som ha mage att glömma
sådana läckerbitars antecedentia, kunna
på det viset för en bagatell köpa sig
portioner af det läckraste vildt eller
den bästa fisk serverade å första klass
bord jämte många andra rara saker af
frestande utseende. Många gamla s. k.
»rentierer», som bo i vindskupor och
sola sig hela dagarna på bänkarna i
parkerna, där de språka politik, få
verkligt goda middagar på detta sätt.

De typiska franska familjerna äro ej
inskränkta till ett sådant lefnadssätt.
Deras matsedel är enkel och tarflig;
de äro mycket återhållsamma i sina
vanor; meq de njuta i allmänhet af

kraftigare föda än våra familjer i
liknande villkor. De sticka ej emellan
med kaffe och smörgåsar. Blott
parisiskor i medelåldern unna sig
morgonkaffet, deras kära »caféau-lait». I
provinsen är man mera primitiv i sina
vanor. Där börja damer af furstlig
rang sin dag med pumpsoppa såsom
andra frukost.

Hvad beträffar de gamla
aristokratiska släkternas landtlif på slotten, så
är det vanligen ytterst enkelt. Då
kyrkan ligger nära, besöka damerna
den tidiga mässan. »Déjeurner å la
fourchette» eller frukosten intages
emellan klockan 11 och 12. Familjen
mötes då i de enklaste dräkter, nötta,
men oftast af det anspråkslösaste tyg,
kattun vanligen. Rätterna serveras
emellertid ceremoniöst på massivt
gammalt bordssilfver och matsedeln är
utmärkt. Ingenting anses behöfligt
emellan frukosten och middagen, ofvanpå
hvilken genast följer utmärkt kaffe. En
bricka med socker, vatten och sirup
framsatt och tillgänglig för alla, anses
tillräcklig för hvarje behof till nästa
morgon.

De familjer, i hvilka barnens
uppfostran ej nödgar dem att återvända
till Paris, kvarstanna mer och mer på
landet, trots det enformiga i deras lif,
så att för närvarande de stora släkterna
vistas i Paris blott en kort tid, tagande
all sin glädje, så till sägandes, i en
enda dos.

Då sommaren har gjort sitt inträde,
har enhvar, som är »någon», lämnat
staden för längesen och de, som
betyda ingenting, försöka lura sig själfva,
att de äro på landet genom att krypa
in i de hvita papphusen i
omgifnin-garna, där de storkna af dammet och
förblindas af de stickande h vita vägarna.
Här kosta födoämnena mera och de
ha få resurser inom håll; men de äro
»på landet» och monsieur, som far
till Paris hvarje morgon, kan skaffa
hvad som fattfts i omgifningen. Så är
»mon fils» i skola i Paris och kan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:59:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1903/0470.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free