Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 9, september 1903 - Den förnäma romarinnan under kejsar Augusti tid. Af G. Boissier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s k. skådespel, ty det hette: man
måste mycket roa detta goda folk, för
att komma det att glömma den frihet,
som det har förlorat.
Ända till denna tid togo kvinnoma
största andelen uti dessa skådespel,
och en författare till en komedi
förebrådde dem för att de ständigt
förskaffade sig de bästa platserna på
teatern och att de pratade där alldeles
för mycket. Bland de orsaker, som
lära ha medfört misslyckandet af en
af hans pjeser, nämner Terentius >
kvinnornas myckna sladder».
Kejsar Augustus, hvilken ämnade
återställa ordning öfverallt, hade
emellertid vidtagit vissa mått och steg,
hvar-öfver damerna kände sig mycket
ledsna. På teatern och amfiteatem förbjöd
han dem nämligen att blanda sig uti
de vanliga åskådarnes skara, utan
hänvisades de till det högre belägna
galleriet, och om de därifrån ännu kunde
hafva en öfverblick öfver hvad som
tilldrog sig, kunde de däremot blott
med största svårighet blifva sedda.
De, som från bänkraderna ville med-*
dela sig med dem, voro nödgade att
göra tecken åt dem med handen eller
hufvudet, hvilket Ovidius anser vara
någonting högst obekvämt.
Lyckligtvis återstår för dem
Amfi-teatern eller Circus, ty där kunde
damerna placera sig hvar de önskade,
så att man kunde närma sig till dem,
Af alla det gamla Roms förströelser
voro de offentliga spelen eller
kämpa-lekame det nöje, för hvilket
kvinno-världen lade den största passionen i
dagen.
Några år senare, när en af den
förnäma världens damer begick den
skandalen att förälska sig uti en gladiator
och att följa med honom till Egypten,
kände man sig ej så värst förvånad
öfver att hon hade lämnat barn och
man. Däremot kunde man omöjligt
begripa, huru hon hade kunnat
bekväma sig till att beröfva sig teaterns
och arenans nöjen.
En kvinnas enda nöjen bestå ej uti
dem, som hon lär känna i sitt hem
eller i sådana, som hon delar med
den stora massan. Utom det husliga
och det offentliga lifvet gifves det
ännu ett annat, mindre inskränkt än det
första och mera förtroligt än det
sistnämnda. Några personer samla sig,
emedan de intaga en analog ställning,
eller emedan de hafva samma smak
eller slutligen emedan slumpen en gång
har fogat dem tillsammans. Genom
att lära känna hvarandra bättre, sätter
man ett större värde på hvarandra;
man besöker hvarandra och
mångdubblar slutligen anledningen till att träffas.
På detta sätt uppstå förbindelser,
som ofta förläna ett oändligt behag åt
lifvet. Det har knappast funnits något
århundrade eller land, där icke några
sådana ha existerat; och måhända voro
de mera talrika och af mera betydelse
på Augusti tid. De bidrogo till att
tiden förflöt på ett angenämt sätt,
hvilket ej var utan nytta, alltsedan en
enda persons herravälde hade förskaffat
de öfriga mera ledighet och för alla
minskat intresset för politiken.
Förbindelser af detta slag bilda ej
helt och hållet hvad man kallar
»socie-teten».
Detta namn kan nämligen ej gifvas
åt andra samlingar eller föreningar än
sådana, där både kvinnor och män
äro representerade. Kvinnornas
närvaro förändrar deras karaktär, ty
därigenom blir en ton af elegans, en
reserverad hållning rådande.
Det var emellertid i Frankrike under
det sjuttonde seklet, som man får
anse, att societetslifvet började triumfera;
och så var äfven förhållandet i Rom,
till en viss grad, isynnerhet från och
med kejsartiden. Olyckligtvis fattas
tillräckliga upplysningar, för att man
med någon bestämdhet kan veta,
hvilken utveckling societetslifvet erhöll,
och huru det gestaltade sig. Det var
nämligen endast till följd af en ren
slump, om historieskrifvarne från den-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
