- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 6 (1903) /
571

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 10, oktober 1903 - La Pulperia de la Pampa. Bilder från Argentina af Carl M. Hårdh

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ej applicera Hesnaults eleganta
picaresker:

Två syskonglober som snö så skära

På ömse sidor om hjärtat stå.

Och hallonfarg deras poler bära,

Förföriskt läckra att smaka på.

Vi äro i ett land, där snön är okänd.
Hudfärgen är som en fin lera, brynt
af solen. Hvad beträffar globernas
poler, som poeten talar om, är saken
än allvarligare. De se ej ut som
hallon utan björnbär. Detta är ett
betecknande kännemärke på korsning af
olika raser, liksom också den blåaktiga
färgen vid
nagelrötterna.

Den späda
elegansen och de
lagom utvecklade
formerna, som
utmärka »la china»
vid 14 till 16
år, försvinna snart,
på grund af den
tillvaro hon för.

Hon har att utstå
arbete och mödor,
oväder och
försakelser. Och
mo-derskapet är hon
alltför mycket
hän-gifven. Det finns
i världen ingen
så fruktbar kvinna
som »la china».

Hon vissnar
hastigt. Ansiktet och formerna, som voro
fylliga, få tidigt veck, liksom en
ballong, som börjar att förlora sitt
innehåll. Och vid den tiden är det bäst
att se dem såsom nu vid
kapplöpningen, där de sitta på ystra hästar, som
de handtera med färdighet. Så taga
de sig bäst ut. Till och med de
gamla gummorna förefalla på afstånd
som unga, vackra flickor.

Två hästar komma fram. De ha
intet sadeltyg, endast ett lätt betsel.
Jockeyerna taga af sig rock och stöflar.
På »campen» löper man ej utan i

skjortärmarna, barfota och med
»vin-cha» (utt. vintja) på hufvudet.
»Vin-cha» är en sidenduk, hopviken i form
af ett band, hvilket omsluter öfre
delen af hufvudet och är bundet i nacken.
Det är liksom en krona.

I förbigående sagdt är bland
indianerna »la vincha» ett kännemärke på
en chef. Men som den nu begagnas,
har den antagligen blott till ändamål att
hålla håret i styr vid häftiga
kropps-öfningar, såsom kappridter.

De båda jockeyerna hoppa upp på
sina hästar, »barbacka». De befinna
sig i ena ändan
af banan,
omgif-na af en svärm
ryttare, som
utbyta meningar
angående det
blif-vande resultatet
och slå vad. De
två domarena sitta
som statyer på
sina hästar vid
målet.

Gauchon är
vid
kapplöpningarna i stånd att
spela bort hus
och boskap —
ja kläderna han
har på kroppen.
Han spelar bra,
det är sant. Men
om han
förlorar, tar han saken helt godmodigt och
säger: »Det är ingenting att göra vid
det!» Och så går han, beklagande
blott, att han ej kan fortsätta att spela
eller hålla vad.

Så ges tecken till löpningens början.
Och den börjar, tror ni? Nej, visst
inte. Först efter åtskilliga »falska
ansatser», som man måste ha tålamod
att titta på, bär det i väg.

Gauchon är misstänksam och tror
alltid sin medtäflare om att vilja dra
någon fördel. I synnerhet om dennes
häst är lättare, användes nyss nämnda

EN >CHINA>, KVINNA AP BLANDAD RAS
FRÅN LANDET.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:59:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1903/0576.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free