Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 10, oktober 1903 - Den döda. Af Guy de Maupassant. Öfversättning för Varia af Ths. B—m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När natten blef mörk, mycket mörk,
lämnade jag min tillflyktsort och
började gå med mjuka steg, sakta och
försiktigt på denna jord, full af döda.
Jag irrade omkring länge, länge,
länge. Jag återfann henne ej. Med
utsträckta armar, med öppna ögon,
stötande emot grafvårdama med mina
händer, med mina fötter, med mina
knän, med mitt bröst, ja, äfven med
mitt hufvud, gick jag utan att kunna
finna henne. Jag famlade, jag trefvade
framför mig med händerna liksom en
blind, som söker sin väg, jag trefvade
på stenar, på kors, på järngaller, på
kransar af glas, på kransar af vissna
blommor! Jag läste namnen med mina
fingerspetsar, förande dem öfver
bok-stäfvema. Hvilken natt I Hvilken natt!
}ag återfann henne ej!
Ingen måne lyste! Hvilken natt!
Jag var rädd, en hemsk fruktan
be-mäktigade sig mig bland dessa raka
gångar, mellan dessa två rader af
graf-var. Grafvar, grafvar, grafvar! Alltid
grafvar. Till höger, till vänster,
framför mig, omkring mig, öfverallt,
grafvar. Jag satte mig på en af dem,
mina knän skakade, jag kunde ej gå
längre! Jag hörde mitt hjärta slå!
Och jag hörde äfven någpt annat!
Hvad? ett sus, förvirradt, ofattbart!
Fanns det i min upphetsade hjärna, i
den ogenomträngliga natten eller under
den mystiska jorden, besådd med
människokroppar, detta sus. Jag såg mig
omkring! Huru länge hade jag varit
där? Jag vet ej. Jag var paralyserad
af fruktan, rusig af förfäran, nära att
skrika vildt, nära att dö!
Och plötsligt tyckte jag, att stenen
af marmor, på hvilken jag satt, började
röra sig. Intet tvifvel mera, den rörde
sig, som om man försökte höja den
från grafven. Med ett språng kastade
jag mig på en närbelägen graf, och
jag såg, ja, jag såg stenen, som jag
nyss hade lämnat, resa sig rätt upp:
och den döde syntes, ett naket skelett,
kastande den tillbaka från sin krökta
rygg- Jag såg det, jag såg det
mycket väl, trots nattens mörker. På
korset kunde jag läsa:
»Här hvilar Jacques Olivant, död vid
51 års ålder. Han älskade de sina,
var ärlig och god och ingick med frid
i den eviga hvilan.»
Nu läste äfven den döde, hvad som
stod skrifvit på hans grafvård. Han
tog en sten på vägen, en liten spetsig
sten och började att omsorgsfullt skrapa
ut inskriften. Han utplånade den helt
och hållet utan brådska och betraktade
med sina tomma ögon det ställe, där
nyss förut bokstäfverna stått inristade;
och med spetsen af det ben, som en
gång hade varit hans pekfinger, skref
han med bokstäfver, lysande liksom de
streck, man ibland får se på väggame,
ditrispade med spetsen af en
tändsticka :
»Här hvilar Jacques Olivant, död
vid 51 års ålder. Han påskyndade
genom sin hårdhet sin fars död,
hvilken han önskade ärfva, han torterade
sin hustru, plågade sina barn, bedrog
sina grannar, stal när han kunde komma
åt och dog olycklig.»
När han slutat betraktade den döde
orolig sitt arbete. Jag kom att vända
mig om och jag märkte, att alla
graf-varne voro öppna, att alla de döda
kropparne hade kommit fram, att alla
hade utplånat lögnerna, som deras släkt
låtit ingravera på grafstenen, för att
där inskrifva sanningen.
Och jag såg att alla hade varit
tyranner mot sina närmaste, hatfulla och
ohederliga, hycklare, lögnare,
förfal-skare, baktalare, missunnsamma, att de
hade stulit, bedragit, utfört alla
skändligheter, alla ohyggligheter, dessa goda
fäder, dessa trogna makar, dessa
till-gifha söner, dessa kyska, unga flickor,
alla dessa män och kvinnor, hvilka
man i lifstiden alltid funnit oförvitliga.
De skrefvo alla på en gång, på
tröskeln till deras eviga boning, den
grymma och förfärliga sanningen, den
eviga sanningen; som människorna ig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
