Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 10, oktober 1903 - Scenen. Teater-Krönika. Teknik och själ. Af Don Diego
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om, här berättas de. Här är den
neutrala slutpunkten for de samman*
löpande lifslinjerna. Här är
karaktärernas hamn. Individerna äro målade
med en djärf, färgrik pensel.
Emil Hilibergs försupne
skådespelare gafs med en kvarblifven storhet,
som verkade. Man stannade vid
denna ruin af en
människa, som
trodde på sig
själf, fastän
kroppen svek.
Nastja, den
unga, slamsiga
kvinnan,
tecknades genialt
af fru Sandell.
En råhet, som
verkade
sympatisk, därför att
denna
olyckliga varelse lidit
sig till den.
Alla
spelande voro
intresserade, men
alla fingo ej
den rätta tonen
öfver sig. Jag
kan tänka mig,
att stycket
skulle verkat
bättre, om
fick-tjufven, som
dock gafs efter
svenska
förhållanden godt,
framträdt mer
imponerande, så, att alla i denna
uselhetens håla hukat sig af fruktan, när
den unge, starke brottslingen inträdde,
liksom vilda djur, när tämjaren går in
i buren.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
